Livsstilsinterventioner kan hjälpa barnläkare att möta det växande behovet av hantering av depression hos ungdomar

Livsstilsinterventioner kan hjälpa barnläkare att möta det växande behovet av hantering av depression hos ungdomar

Med den ökande förekomsten av depression hos ungdomar faller kraven på screening alltmer på pediatriska primärvårdsläkare som möter fler riskpatienter. En ny litteraturöversikt i Harvard Review of Psychiatry lyfter fram bevis för att otraditionella, så kallade livsstilsinterventioner kan hjälpa leverantörer att möta det växande behovet av hantering av ungdomsdepression. Tidskriften publiceras i Lippincott-portföljen av Wolters Kluwer.

Artikeln går igenom studier av livsstilsmedicinska interventioner relaterade till fysisk aktivitet, sömn, kost, substansanvändning, social anknytning och stresshantering och ger rekommendationer för klinisk praxis. "Ytterligare och mer omfattande detaljer om sådana livsstilsrekommendationer kan hjälpa läkare att införliva specifika råd i förhandsriktlinjer, hantering och behandlingsplaner," föreslår Talia S. Benheim, BA, och kollegor vid Massachusetts General Hospital, tillsammans med Michelle Dalal, MD, från University of Massachusetts Chan Medical School, och Daniel Hosker, MD, i september/oktober-utgåvan av Psychia Harvard-utgåvan.

Livsstilsmedicinska interventioner kan lindra bristen på tillgång till traditionella behandlingar för mental hälsa

Depression hos ungdomar är starkt förknippad med negativa akademiska, yrkesmässiga och hälsomässiga resultat långt in i vuxen ålder, och studier pekar på vikten av tidig och snabb tillgång till mentalvårdsinsatser. Men otillgängligheten till mentalvårdstjänster kvarstår, särskilt bland marginaliserade befolkningar.

Fördelarna, mångsidigheten och kostnadseffektiviteten med livsstilsinterventioner är välkända. De kan användas av både licensierade och olicensierade leverantörer; implementeras självständigt eller som en del av en större behandlingsplan; administreras personligen eller virtuellt, med en enskild patient eller i grupper; och är ofta mer kostnadseffektiva och anpassar sig till patienternas unika kulturella situationer.

Artikeln undersöker bevis för livsstilsinterventioner på fysisk aktivitet, sömn, kost, droganvändning, social anknytning och stress och visar effektiviteten eller genomförbarheten för att minska depressiva symtom hos ungdomar. Studierna omfattade kliniska studier, kvantitativa studier och kvalitativa studier samt författarnas egen kliniska erfarenhet.

Oavsett om fysisk aktivitet anses vara lätt eller rigorös, visar många studier effektiviteten av fysisk aktivitet för att minska symtom på depression. Till exempel visade en att en två timmars minskning av stillasittande aktivitet hos patienter i åldrarna 12 till 16 minskade depressionspoängen med 16 % till 22 % vid 18 års ålder.

Sömnproblem hos ungdomar kvarstår i vuxen ålder och har kopplats till bristande svar på depressionsbehandling och är till och med en riskfaktor för självmord. En studie visade dock att enkla och specifika riktlinjer för hälsosamma sömnvanor förbättrade depressiva symtom. Sovdagsrutiner som att föra dagbok eller avslappningsaktiviteter samt kognitiv beteendeterapi för sömnlöshet är också viktiga.

Näringsstudier visar att en hälsosam, växt- och helfoderbaserad kost kan lindra eller minska depressiva symtom. Författarna föreslår ett antal enkla interventionsmetoder, såsom: B. Tipsblad eller recept, involvering av professionella nutritionister och instruktioner för så kallad mindful eller intuitiv ätning.

Cannabis, alkohol och nikotin är också kopplade till depression hos ungdomar och kan hindra effektiv behandling av båda. Studier visar att omedelbar ingripande är avgörande. Ett onlineprogram i Australien har visat att ökad kunskap om substanser, depression och ångest minskar sannolikheten för att dricka.

Hos ungdomar korrelerar ensamhet med depression, och brist på social anknytning är en prediktor för självmordstankar. En studie fann att ökad anknytning över tid ledde till en motsvarande minskning av ungdomars självmordstankar. Många former av anknytning – till exempel genom fritidsaktiviteter som klubbar och sporter – har visat sig minska depressiva symtom och kan överlappa med andra livsstilsinterventioner.

Slutligen kan interventioner för att hjälpa patienter att hantera och hantera stress positivt påverka uppkomsten, underhållet och svårighetsgraden av depression. Framgångsrika interventioner inkluderar djupandning, meditation, muskelavslappningstekniker och mindfulnessbaserad kognitiv terapi.

Författarna noterar att interventioner som involverar betydande beteendeförändringar kan vara svåra, särskilt utan socialt, ekonomiskt eller kulturellt stöd. Trots bristen på randomiserade kontrollerade prövningar av psykologisk och beteendemässig hälsa (t.ex. fysisk aktivitet) främjande insatser, anser Benheim, Dalal och kollegor att dessa insatser kan hjälpa till att möta det ökande behovet av mentalvårdstjänster och ge tonåringar och familjer möjligheter att stärka kunskapen, färdigheterna och vanorna för att bekämpa depression.

Källa:

Wolters Klüwer

Hänvisning:

Benheim, T.S., et al. (2022) Tillbaka till grunderna: Livsstilsinterventioner för ungdomsdepression. Harvard Review of Psychiatry. doi.org/10.1097/HRP.00000000000000343.

.