Att fånga den sanna innebörden av kvalitet i vården

Att fånga den sanna innebörden av kvalitet i vården

Forskning visar att trots frekventa bedömningar är mycket okänt om kvaliteten på lokala vård- och omsorgstjänster.

Alla vill ha kvalitetssjukvård, men vad är kvalitet egentligen och hur mäter man den?

Har det med väntetiden för hemtjänst att göra? Eller hur många äldreboende har haft medicinsk tillsyn det senaste året? Eller om läkemedelslistorna nyligen har kontrollerats?

"Detta är viktiga aspekter, som alla är värda att bevaka. Problemet är att kvaliteten inte enkelt kan reduceras till ett kvantifierbart värde", säger Randi Olsson Haave, biträdande professor och doktorand vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Gjøvik.

"Se mig som en person"

Haave håller på att doktorera om kvalitet inom kommunal vård och omsorg i Norge och de metoder som används för uppföljning.

"Det som särskilt sticker ut i min forskning är hur mycket som ses och behandlas som att påverka en persons upplevelse av kvalitet", förklarade hon.

Eller som en boende på äldreboende uttryckte det i en av Haaves forskningsintervjuer:

"Snälla, husdjur [vårdgivare] kom in stressad, det gör mig tio gånger mer stressad. Jag känner direkt att mitt syreintag sjunker. Det är något med att en person ser dig, energin de ger dig. Det betyder så mycket när du har andningsproblem som jag."

Haave berättar att många av de användare och invånare hon intervjuade betonade vikten av mellanmänskliga relationer.

"Det kan vara anställda som var bra på att få deras uppmärksamhet och skapa bra stunder, eller anställda som var öppna och förstående. Dessa stunder hjälpte dem att känna sig trygga och klara av vardagen", sa forskaren.

En invånare i Haave grundades med en typ av medicin:

"Det finns några [vårdare] här som är som solstrålar. Det är som att du får ett magiskt piller varje gång de går in genom dörren."

Mycket är okänt om kvalitet

Utgångspunkten för Haaves forskning är att mycket är okänt om kvaliteten på samhällsvård och omsorg. Detta trots att kommuner har varit skyldiga att årligen rapportera till nationella myndigheter om 32 olika kvalitetsindikatorer i över tio år.

"Å ena sidan finns det bred enighet om att vi behöver bra sätt att övervaka kvaliteten på sjukvården. Å andra sidan är frågan hur man bäst gör det", säger Haave.

Kvalitetsindikatorer används för närvarande. Enligt det norska Helsedirektoratet är en kvalitetsindikator ett indirekt mått, en pekare som säger något om kvaliteten på det område som mäts.

"Ett exempel på kvalitetsindikatorer inom vård och omsorg i städerna kan vara tiden från beslut om hemtjänst till användarna som får tjänsten", förklarade Haave.

Fortfarande mycket osäkerhet

Haave förklarar att kvalitetsindikatorer är avsedda att bidra till transparens kring kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls.

"Resultaten är tänkta att ge myndigheter underlag för prioriteringar och ska fungera som en utgångspunkt för förbättringsarbete både nationellt och lokalt. De ska också ge invånare, brukare och anhöriga information om kvaliteten på tjänsterna", säger Haave.

"Det råder fortfarande mycket osäkerhet kring resultaten på både lokal och nationell nivå just nu. Detta beror på en kombination av kommunsammanslagningar och olika registreringsmetoder", säger Haave

Som nämnts lyfter Haaves forskning också fram ett gap mellan kvalitetsindikatorer relaterade till sjukvård och de som beskriver de som får vård som god vård.

Invånare, brukare och anhöriga ska höras

Alldeles för lite vet man om hur de som får vård och behandling får detUpplevahenne, säger Haave.

"Ingen av de kvalitetsindikatorer som används idag mäter upplevelsen eller tillfredsställelsen med den vård som ges. Kommunerna behöver samla denna kunskap genom att fråga invånare, brukare och deras anhöriga", säger Haave.

Tyvärr visar det sig att det kan gå många år mellan varje gång gemenskaper samlar in den här typen av feedback, och när de gör det är det ofta genom frågeformulär som ska skickas in antingen per post eller elektroniskt.

"Det finns många människor som helt enkelt inte kan göra det här. Många behöver hjälp med att besvara dessa frågeformulär, och som ett resultat är svarsfrekvensen låg", sa Haave.

Hon menar att Norge i högre grad behöver använda andra metoder för att dokumentera kvaliteten på kommunala vård- och omsorgstjänster.

Större fokus på de faktiska upplevelserna av vården

Även om metoderna som används för att övervaka kvaliteten på vård och omsorg har problematiska blinda fläckar, tror inte Haave att lösningen är att bli av med dem.

De sjuksköterskor och vårdpersonal som jag intervjuade vill att vi ska fortsätta använda kvalitetsindikatorer. De säger att indikatorerna ger dem viktiga ramar och mål. Men de betonar också att indikatorerna ger en tillräckligt korrekt bild av kvaliteten på de tjänster de tillhandahåller, säger Haave.

Din rekommendation är därför tydlig:

"Mer fokus behöver läggas på det som indikatorerna i dagsläget inte mäter, nämligen den faktiska upplevelsen av behandling och vård. För att uppnå detta behöver vi även utveckla och använda andra metoder för att dokumentera kvalitet."

Källor: