Familjer med ensamförsörjare kan uppleva mer depressiva symtom än föräldrar i familjer med två inkomster

Familjer med ensamförsörjare kan uppleva mer depressiva symtom än föräldrar i familjer med två inkomster

En ny studie från Umeå universitet visar att familjer med ensamförsörjning tenderar att drabbas av mer depressiva symtom än föräldrar i familjer med två inkomster.

Att uppfostra barn kräver en omorganisation av yrkes- och privatliv, med möjliga konsekvenser för den psykiska hälsan. I en ny studie använde Anna Baranowska-Rataj, docent i sociologi vid Umeå universitet, data från European Social Survey. Undersökningen inkluderar en validerad version av Center for Epidemiologic Studies Depression Scale, utformad för att identifiera populationer som riskerar att utveckla depressiva sjukdomar. Analyserna fokuserade på 7 779 partners i 25 europeiska länder i åldern 20 till 50 år och med förskolebarn. Med hjälp av dessa data undersökte Anna Baranowska-Rataj hur uppdelningen av betalt och obetalt arbete påverkade föräldrars psykiska välbefinnande.

"Vissa par antar rollspecialisering där den ena partnern fokuserar på betalt arbete och den andra på obetalt arbete. En sådan rollspecialisering gör det lättare att hantera familjens krav, men berövar också en av föräldrarna ekonomiska och icke-kontanta förmåner kopplade till anställning."

Resultaten visar att familjer med ensamförsörjning tenderar att drabbas av depressiva symtom oftare än föräldrar i familjer med dubbelinkomst. Detta strider mot tanken att rollspecialisering skapar gynnsamma förutsättningar för föräldrar med små barn. Den lyfter också fram fördelarna med en familjemodell med två inkomster som ger båda parter inkomstkällor och icke-monetära förmåner som tidsstruktur och sociala kontakter.

Offentliga åtgärder kan minska arbetslivskonflikter

Skillnaden i nivåer av depressiva symtom mellan föräldrar i familjer med dubbelinkomsttagare och familjer med manliga försörjare varierade mellan länder. I länder med högre tillgång till barnomsorg var skillnaden i psykisk hälsa större än i länder med lägre tillgänglighet. Med andra ord är fördelarna med en familj med två inkomster jämfört med en manlig familjeförsörjare större när tillgången till barnomsorg är högre.

Det kan finnas flera förklaringar till detta mönster. Barnomsorgspolitik minskar arbetslivskonflikter för par med två inkomster och skapar bättre möjligheter att ha jobb med fler timmar, vilket också innebär högre inkomster för arbetande föräldrar. Bättre intjäningspotential kan i sin tur minska risken för ekonomiska svårigheter och därmed begränsa depressiva symtom i familjer med två inkomster. En alternativ förklaring kan vara att öka pressen på hemmavarande föräldrar att engagera sig i betalt arbete.”

Anna Baranowska-Rataj, docent i sociologi, Umeå universitet

Kanske inte överraskande visade studien också att föräldrar i arbetslösa hushåll hade den högsta andelen depressiva symtom.

"Detta fynd bidrar till att förstå de långsiktiga konsekvenserna av föräldrars uppdelning av betalt arbete", fortsätter Anna Baranowska-Rataj. "Med tanke på att familjer är mest benägna att bli arbetslösa när den manliga familjeförsörjaren blir av med jobbet, medför rollspecialisering, förutom den kortsiktiga försämringen av föräldrarnas välbefinnande, den långsiktiga risken att övergå till dubbel arbetslöshet, vilket är förknippat med ännu allvarligare psykiska problem."

Detta projekt finansierades av European Research Council (ERC) under Europeiska unionens Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram under bidragsavtal nr 802631 (HEALFAM: The effects of Employment on Health of Family Members) PI. Anna Baranowska-Rataj.

Källa:

Umeå universitet

Hänvisning:

Baranowska-Rataj, A., (2022) Föräldrarnas arbetsdelnings inflytande på depressiva symtom: socialpolitikens modererande roll. Acta Sociologica. doi.org/10.1177/00016993211066261.

.