Tidig behandling av depression kan minska risken för demens

Tidig behandling av depression kan minska risken för demens

Depression har länge varit kopplat till en ökad risk för demens och nu ger en ny studie bevis för att snabb behandling av depression skulle kunna minska risken för demens hos vissa patientgrupper.

Mer än 55 miljoner människor världen över lever med demens, en försvagande neurokognitiv störning som främst drabbar äldre vuxna. Det finns ingen effektiv behandling för demens, men att hitta sätt att minimera eller förebygga demens skulle bidra till att minska sjukdomsbördan.

Studien, ledd av Jin-Tai Yu, MD, PhD, Huashan Hospital, Shanghai Medical College, Fudan University, och Wei Cheng, PhD, Institute of Science and Technology for Brain-Inspired Intelligence, Fudan University, Shanghai, Kina, visas i Biological Psychiatry, publicerad av Elsevier.

Professor Yu och professor Cheng använde data från UK Biobank, en befolkningsbaserad kohort med över 500 000 deltagare. Den aktuella studien omfattade mer än 350 000 deltagare, inklusive 46 280 deltagare med depression. Under studiens gång utvecklade 725 av de deprimerade patienterna demens.

Tidigare studier som undersökt om depressionsbehandlingar som farmakoterapi och psykoterapi kan minska risken för demens har gett blandade resultat, vilket lämnar frågan olöst. "Äldre människor verkar uppleva olika mönster av depression över tiden," sa professor Yu. "Därför kan intraindividuell variation i symtom leda till differentiell risk för demens såväl som heterogenitet i effektiviteten av depressionsbehandling i samband med demensprevention."

För att ta itu med denna heterogenitet delade forskarna sedan in deltagarna i en av fyra depressionsbanor: en ökande bana, där milda initiala symtom ökar stadigt; avtagande förlopp, med början med måttliga eller svåra symtom men sedan avtagande; kroniskt högt förlopp med ihållande svåra depressiva symtom; och kroniskt lågt förlopp, där milda eller måttliga depressiva symtom kvarstår hela tiden.

Som väntat fann studien att depression ökade risken för demens – med svindlande 51 % jämfört med icke-deprimerade deltagare. Graden av risk var dock beroende av depressionens förlopp; Individer med ökande, kroniskt höga eller kroniskt låga nivåer av depression var mer mottagliga för demens, medan de med sjunkande nivåer inte löpte större risk än deltagare utan depression.

Forskarna ville särskilt veta om den ökade risken för demens kan minskas genom att behandla depression. Sammantaget hade deprimerade deltagare som fick behandling cirka 30 % lägre risk för demens jämfört med obehandlade deltagare. När forskarna separerade deltagarna efter depressionsbana, fann de att de med ökande och kroniskt låga depressionsbanor såg en lägre risk för demens med behandling, medan de med kroniska höga depressionsbanor inte såg någon nytta av behandling i termer av demensrisk.

Även här utgör utvecklingen av ineffektivt behandlad depression en betydande medicinsk risk.”

John Krystal, MD, redaktör, Biologisk psykiatri

Han noterar att "i det här fallet ökade symtomatisk depression risken för demens med 51 %, medan behandling var förknippad med en signifikant minskning av denna risk."

"Detta tyder på att snabb behandling av depression behövs hos personer med depression i sena livet", tillade professor Cheng. "Att ge depressionsbehandling till personer med depression i hög ålder kan inte bara lindra affektiva symtom utan också fördröja uppkomsten av demens."

"De nya rönen kastar också ljus över tidigare arbete", säger professor Cheng. "Skillnaderna i effektiviteten av olika depressionsbehandlingar kan förklara skillnaden mellan tidigare studier."

Källa:

Annat

Hänvisning:

Yang, L., et al. (2022) Depression, depressionsbehandlingar och risk för demens: En prospektiv kohortstudie med 354 313 deltagare. Biologisk psykiatri. doi.org/10.1016/j.biopsych.2022.08.026.

.