Ogifta individer löper 80 % större risk att uppleva depressiva symtom jämfört med deras gifta motsvarigheter

Ogifta individer löper 80 % större risk att uppleva depressiva symtom jämfört med deras gifta motsvarigheter

Forskarna menar att de lägre depressionsfrekvenserna bland gifta par kan bero på utbyte av socialt stöd, större tillgång till ekonomiska resurser och en positiv inverkan på varandras välbefinnande.

I en nyligen publicerad studie iNaturens mänskliga beteendeEn grupp forskare undersökte sambandet mellan civilstånd och depressiva symtom i sju kulturellt olika länder och undersökte de förmedlande effekterna av utbildningsnivå, kön och droganvändning i detta förhållande.

bakgrund

Depression är en betydande folkhälsoutmaning med en uppskattad prevalens på 5 % hos vuxna, vilket kommer att överstiga över 10 % till 2025 i den post-pandemiska eran. Det är förknippat med olika somatiska tillstånd, funktionshinder och självmord, vilket visar på behovet av att identifiera modifierbara riskfaktorer.

Även om civilstånd är kopplat till mental hälsa, har den mesta forskningen fokuserat på västländer, vilket tyder på att äktenskap kan skydda mot depression. Socioekonomiska, kulturella och utbildningsmässiga skillnader kan påverka dessa föreningar över hela världen.

Ytterligare forskning behövs för att undersöka de modererande faktorerna och orsaksmekanismerna som påverkar sambandet mellan civilstånd och depressiva symtom.

Om studien

Den aktuella studien använde avidentifierade, nationellt representativa data på individnivå från sju kulturellt olika länder, inklusive USA (USA), Storbritannien (Storbritannien), Mexiko, Korea, Irland, Kina och Indonesien, för att undersöka sambandet mellan civilstånd och depressiva symtom.

I det första skedet genomfördes en tvärsnittsanalys med hjälp av populationsbaserad data från olika undersökningar, inklusive totalt 106 556 deltagare efter att ha exkluderat de med saknade data. Det andra steget involverade en prospektiv longitudinell analys med fokus på orsaksmekanismer som inkluderade 20 865 deltagare efter att ha uteslutit de med ofullständig baslinjedata eller redan existerande depressiva symtom.

Civilstånd delades in i fyra grupper utifrån självrapporterad status: gift, skild/separerad, singel och änka. Medlare som alkoholkonsumtion och rökning utvärderades genom egenutförda frågeformulär. Depressiva symtom utvärderades med hjälp av standardiserade instrument för att säkerställa jämförbarhet mellan länder. Nyckelkovariater inkluderade ålder, kön, inkomst, utbildningsnivå och body mass index (BMI).

Statistiska analyser inkluderade mätvägd logistisk regression och multivariat kausal mediationsanalys för att fastställa associationer och underliggande mekanismer, med hjälp av metoder som bootstrapping för validering. Alla analyser utfördes med SAS, R eller Graphpad Prisma, med en signifikanströskel satt till P < 0,05, vilket belyser studiens rigorösa tillvägagångssätt för att undersöka komplexa samband mellan civilstånd och mental hälsa.

Studieresultat

Den föreliggande studien integrerade en tvåstegsdesign med tvärsnitts- och longitudinella analyser, som involverade totalt 106 556 deltagare från åtta kohorter i sju länder. Av dessa var 49 547 män och 22 490 personer visade depressiva symtom. Andelen deltagare som rapporterade civilstånd varierade mellan kohorter och var 64,3 % i kohorten National Health and Nutrition Examination (NHANES) (USA) och 87,6 % i den longitudinella studien (Kina). I synnerhet skiljer sig utbildningslagstiftningen också i delstaterna.

Det longitudinella skedet av studien inkluderade 20 865 deltagare, med en genomsnittlig uppföljningstid på fyra år i Korean Longitudinal Study of Aging Cohort (KLOSA) i Wisconsin Longitudinal Study (WLS) kohorten. Under denna period utvecklade 4 486 deltagare depressiva symtom.

Multivariabel justerad analys visade att ogifta individer hade en signifikant högre risk för depressiva symtom jämfört med deras gifta motsvarigheter, med en poolad oddskvot (OR) på 1,86 i alla kohorter. Analysen undersökte ytterligare underkategorier av ogift status och fann ökad risk för depressiva symtom för singlar (OR: 1,79), frånskilda/separerade (OR: 1,99) och änkor (OR: 1,64). Dessa associationer förblev konsekventa över känslighetsanalyser.

Studien identifierade flera moderatorer som påverkade sambandet mellan civilstånd och depressiva symtom, inklusive kön, land och utbildningsnivå. Ogifta personer i västländer visade en högre risk för depressiva symtom jämfört med österlänningar. Dessutom visade män en högre risk för depressiva symtom relaterade till civilstånd än kvinnor, särskilt bland individer. Sambandet mellan civilstånd och depressiva symtom var starkast bland deltagare med högre utbildningsnivå.

När man undersökte orsaksmediatorer visade analysen att alkoholkonsumtion och rökning var viktiga vägar som kopplar civilstånd till depressiva symtom. Till exempel förmedlade alkoholkonsumtion en anmärkningsvärd del av risken bland frånskilda/separerade individer i Korea, Mexiko och Kina. På samma sätt identifierades rökning som en betydande orsaksväg hos individer från Mexiko och Kina. Inga signifikanta medlingseffekter observerades dock bland ogifta amerikaner eller irländare.

Slutsatser

Sammanfattningsvis visade resultaten att ogifta individer hade en högre risk för depressiva symtom jämfört med gifta motsvarigheter, med variationer baserade på kön, land och utbildningsnivå.

Speciellt alkoholkonsumtion och rökning fungerade som betydande förmedlare av ökade depressiva symtom bland ogifta individer i Kina, Korea och Mexiko. Studien belyste inverkan av kulturella och samhälleliga faktorer på mental hälsa och betydelsen av dessa frågor.

Källor: