Forskning kopplar samman långvarig exponering för trafikbuller och typ 2-diabetes
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har förekomsten av personer med diabetes över hela världen ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner år 2014. De främsta riskfaktorerna för diabetes är ohälsosam kost, brist på motion och fetma. Några nya studier har dock rapporterat ett samband mellan trafikbuller och en högre risk för typ 2-diabetes (T2D). Lärande: Långtidsexponering för trafikbuller och risk för typ 2-diabetes: En kohortstudie. Bildkredit: TTstudio / Shutterstock.com Hälsoeffekter av bullerföroreningar Över 20 % av befolkningen i EU utsätts för bullernivåer i bostäder över 55 dB. Som ett resultat, enligt WHO, dör mellan en och 1,6 miljoner varje år annars...

Forskning kopplar samman långvarig exponering för trafikbuller och typ 2-diabetes
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har prevalensen av personer med diabetes över hela världen ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner år 2014.
De främsta riskfaktorerna för diabetes är en ohälsosam kost, brist på motion och fetma. Några nya studier har dock rapporterat ett samband mellan trafikbuller och en högre risk för typ 2-diabetes (T2D).
Lära sig: Långtidsexponering för trafikbuller och risk för typ 2-diabetes: En kohortstudie.Fotokredit: TTstudio / Shutterstock.com
Hälsoeffekter av buller
Över 20 % av befolkningen i EU utsätts för bullernivåer i bostäder över 55 dB. Som ett resultat av detta dör, enligt WHO, mellan en och 1,6 miljoner annars friska människor i Europa varje år till följd av trafikbuller.
Buller kan vara indirekt skadligt genom att stimulera hypotalamus-hypofys-binjureaxeln och det autonoma nervsystemet, vilket leder till frisättning av stresshormoner.
Dessutom kan trafikbuller under natten påverka sömnens varaktighet och kvalitet. Dålig sömnkvalitet kan leda till försämrad glukosreglering, minskad insulinkänslighet och låggradig inflammation, som alla är kliniska egenskaper hos T2D. Exponering för transportbuller har också kopplats till fysisk inaktivitet och fetma, båda riskfaktorer för T2D.
Tidigare studier har rapporterat en ökad risk för diabetes i samband med vägtrafikbuller. Men de flesta av dessa studier tar inte hänsyn till inverkan av livsstilsegenskaper på denna risk.
Vidare har bullerexponering på den minst utsatta bostadsfasaden en ökad risk för T2D jämfört med den mest utsatta fasaden. Detta tyder på att de skadliga effekterna av buller på T2D främst beror på sömnstörningar.
En ny Miljöforskning Studien analyserar järnvägs- och vägbuller på de minst och mest utsatta bostadsfasaderna och risken för T2D. Forskarna i denna studie utvärderade också förvirring av nivån på kvarvarande livsstilar i registerbaserade studier.
Om att studera
För den aktuella studien rekryterades individer i åldern 16 år och äldre mellan februari och april 2010 och februari och april 2013. Alla studiedeltagare ombads fylla i ett frågeformulär om kost, rökstatus, alkoholkonsumtion, kroppsmassaindex (BMI) och fysisk aktivitet.
Uppskattningar av bullerexponering för väg och järnväg baserades på adressen till varje deltagare som bor på de mest och minst utsatta bostadsfasaderna, med hjälp av adressdata från 10 år före baslinjen till slutet av uppföljningen i december 2017.
Kohortdeltagare med T2D identifierades och registrerades som fall om de hade två T2D-relaterade kontakter på sjukhus och/eller apotek. Dessutom samlades från 2010 till 2017 uppgifter om deltagarnas högsta utbildningsnivå, yrkesstatus, inkomst, sambo och ursprungsland.
Information om socioekonomisk status (SES) på områdesnivå samlades också in. Ett Charlson komorbiditetsindex beräknades för varje kohortmedlem som en tidsberoende variabel med hjälp av ICD10-koder och diagnostiska data från det danska nationella patientregistret, uppdaterat för varje kohortmedlem vid en komorbiditetsdiagnos. Detta baserades på antalet sjukdomar under de senaste fem åren, det vill säga de föregående ett till sex åren. Eftersom ett års fördröjning tillåts påverkades inte indexet av T2D-diagnos.
Studieresultat
Totalt 286 151 deltagare var inskrivna i studien, av vilka 7 574 utvecklade T2D under medianuppföljningen på 6,2 år. Personer som utsätts för vägtrafikbuller över 60 dB, kallad LdenMax-kohorten, var mer benägna att vara yngre, bo ensamma, arbeta i tjänstemän, ha högre utbildning, vara fysiskt aktiva, konsumera mindre rött kött, röka och ha en normalvikt.
Lite eller inget samband mellan väg- och järnvägsbuller har rapporterats. Både LdenMax och LdenMin bostadsfasader var associerade med en högre risk för T2D; Det starkaste sambandet var dock med dem i LdenMin-kohorten.
Efter justering för de registerbaserade kovariaterna observerades inget samband mellan T2D och järnvägs LdenMin. Omvänt observerades en högre risk för T2D för järnväg LdenMax.
I street LdenMin ökade vissa individuella egenskaper påverkan av buller på deras T2D-risk. Dessa inkluderade låg eller måttlig utbildningsnivå, komorbiditetsindex större än eller lika med två, nuvarande rökare, fetma och fysisk inaktivitet eller lätt aktivitet.
För både LdenMax och LdenMin var T2D-risken störst för människor som bor i förorter. Dessutom var risken för T2D för street LdenMax högst hos kvinnor och de som var 65 år och äldre, medan motsatsen observerades för street LdenMin.
Slutsatser
Den aktuella studien rapporterade att vägtrafikbuller var förknippat med en högre risk för T2D. Vidare var föreningen för buller starkast på den minst utsatta bostadsfasaden.
Särskilt livsstilsfaktorer modifierade inte signifikant effekterna av ljudnivån på T2D-risk, vilket tyder på att framtida studier kan ge korrekta riskuppskattningar utan information om livsstilsvanor.
restriktioner
Den aktuella studien involverar en viss grad av exponeringsfelklassificering och är förknippad med risken för participation bias. En annan begränsning är att sambanden mellan SES, livsstil och trafikbuller kan variera mellan regioner. Dessutom var antalet T2D-utvecklare begränsat.
Hänvisning:
- Sørensen, M., Hvidtfeldt, UA, Poulsen, AH, et al. (2022). Langzeitbelastung durch Verkehrslärm und Risiko für Typ-2-Diabetes: Eine Kohortenstudie. Umweltforschung. doi:10.1016/j.envres.2022.114795.
.
