Studien undersöker sambanden mellan motgångar i barndomen och hjärt-kärlsjukdomar i tidig vuxen ålder
Barn som utsätts för motgångar, inklusive allvarlig sjukdom eller död i familjen, fattigdom, vanvård eller dysfunktionella och stressiga familjerelationer, löper ökad risk att utveckla hjärt- eller kärlsjukdomar i tidig vuxen ålder. Den nya forskningen, som publiceras idag (tisdag) i European Heart Journal, är den största studien hittills som tittar på sambanden mellan motgångar i barndomen och hjärt-kärlsjukdomar (CVD). Den 31 december 2018 följde nästan 1,3 miljoner barn födda mellan januari 1980 och december 2001. Under denna tid utvecklade 4 118 hjärt-kärlsjukdomar mellan deras 16-årsdag och slutet av 2018, med...

Studien undersöker sambanden mellan motgångar i barndomen och hjärt-kärlsjukdomar i tidig vuxen ålder
Barn som utsätts för motgångar, inklusive allvarlig sjukdom eller död i familjen, fattigdom, vanvård eller dysfunktionella och stressiga familjerelationer, löper ökad risk att utveckla hjärt- eller kärlsjukdomar i tidig vuxen ålder.
Den nya forskningen, som publiceras idag (tisdag) i European Heart Journal, är den största studien hittills som tittar på sambanden mellan motgångar i barndomen och hjärt-kärlsjukdomar (CVD). Den 31 december 2018 följde nästan 1,3 miljoner barn födda mellan januari 1980 och december 2001. Under den tiden utvecklade 4 118 hjärt-kärlsjukdomar mellan sin 16-årsdag och slutet av 2018, varav den äldsta var 38 vid den tiden.
Studiens huvudförfattare, professor Naja Hulvej Rod, chef för epidemiologi vid Institutet för Folkhälsovetenskap vid Köpenhamns universitet, sa: "Jämfört med unga vuxna som hade upplevt lite motgångar i sin barndom, fann vi en cirka 60% högre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom hos unga vuxna som hade upplevt motgångar, särskilt de som hade upplevt motgångar som lungsjukdomar eller dödsfall i familjen, t.ex. dödsfall i sin familj hade upplevt mer och mer motgångar. I absoluta tal motsvarar detta 10-18 CVD-fall per 100 000 personår.
Forskarna använde data från DANish LIFE Course Cohort (DANLIFE), som inkluderar kontinuerligt insamlad information från ett flertal rikstäckande register. De identifierade 1 263 013 barn som levde fram till sin 16-årsdag och bodde i Danmark och som inte diagnostiserades med hjärt-kärlsjukdom eller medfödd hjärtsjukdom under den tiden.
De delade in dem i fem grupper baserat på motgångar mellan åldrarna 0 och 15: 1) de som upplevde lite motgångar i barndomen, 2) materiella deprivationer tidigt i livet (t.ex. fattigdom och långtidsarbetslöshet i familjen under tidiga liv). ), 3) ihållande deprivation (materiell deprivation in i tonåren), 4) förlust eller hotad förlust (hög frekvens av allvarliga sjukdomar eller dödsfall hos föräldrar eller syskon), och 5) stora motgångar (inklusive exponering för några eller alla tidigare typer av motgångar, särskilt dysfunktionella och stressiga familjerelationer, som upplevs i genomsnitt varje år under tonåren).
Forskarna justerade sina analyser för att ta hänsyn till faktorer som också skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom, såsom ålder, moderns ålder vid födseln, föräldrarnas bakgrund och eventuella föräldrarnas hjärta, blodkärl eller metabola sjukdomar. I kompletterande analyser justerades de även för graviditetsålder och föräldrautbildning. De uteslöt personer vars föräldrar hade en hjärt- eller metabolisk sjukdom, såsom diabetes eller hjärtsjukdom, som kunde predisponera deras barn för att utveckla dessa tillstånd.
Forskare fann att det var liten skillnad i risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom mellan de 2 195 männen och 1 923 kvinnorna i studien. Risken var högst bland dem med en familjehistoria av allvarlig sjukdom eller död och bland dem som upplevde höga och ökande nivåer av motgångar under barndomen och tonåren.
Sambandet vi har sett mellan barndomsmotgångar och hjärt-kärlsjukdom i tidig vuxen ålder kan delvis förklaras av beteenden som kan påverka hälsan, såsom alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet. Barndomen är en känslig period som kännetecknas av snabb kognitiv och fysisk utveckling; Frekvent och kronisk exponering för motgångar i barndomen kan påverka utvecklingen av den fysiologiska stressresponsen, och detta kan ge en viktig förklaring till de mekanismer som ligger bakom dessa fynd.
Professor Naja Hulvej Rod, chef för epidemiologi, Institutionen för folkhälsa, Köpenhamns universitet
Genetik och genomik e-bok
Sammanställning av de bästa intervjuerna, artiklarna och nyheterna från det senaste året. Ladda ner en gratis kopia
Forskarna planerar att undersöka de möjliga bakomliggande mekanismerna för deras resultat för att förstå effekten av motgångar i barndomen på prognos och överlevnad av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa inkluderar tillgång till hälsovård, eventuell bristande efterlevnad av behandling och andra hälsoproblem bland barn från missgynnade bakgrunder. Den aktuella studien bygger på forskarnas tidigare arbete som visade en signifikant högre risk för för tidig död, inklusive dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar, och sjukhusvistelser i hjärt-kärlsjukdom, bland unga vuxna som upplevt motgångar i barndomen och tonåren.
Prof Rod avslutade: "Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar är låg i tidig vuxen ålder men ökar markant under denna period. Detta understryker vikten av forskning om icke-genetiska riskfaktorer i tidiga liv som kan riktas mot tidigt förebyggande. Upplevelsen av motgångar är vanligt hos barn och i denna studie visar vi att barn som upplever långvarig och svår stress från allvarlig sjukdom och dödsfall i familjen, och inkluderar dödsfall i familjen. "Att rikta in sig på de sociala orsakerna till sådana motgångar och säkerställa stödjande strukturer för familjer som kämpar med familjesjukdomar, till exempel, kan ha långsiktiga skyddande effekter."
Professor Gunnar Gislason, forskningschef på Hjärtförbundet. Association, som finansierade studien, kommenterade: "Vi vet alldeles för lite om sambandet mellan tidiga trauman och stress i barndomen och risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det är därför det här projektet är så viktigt, eftersom det kan avslöja en." av förklaringar till social ojämlikhet i hjärt-kärlsjukdomar."
Källa:
European Society of Cardiology
.