Samband mellan potentiellt hormonstörande kemikalier och kvinnlig fertilitet hos kvinnor som går på fertilitetskliniker

Samband mellan potentiellt hormonstörande kemikalier och kvinnlig fertilitet hos kvinnor som går på fertilitetskliniker

I en nyligen publicerad studie i Miljöforskning Forskare undersökte sambandet mellan kvinnlig fertilitet och kemiska blandningar.

Lernen: Assoziation zwischen Chemikalienmischungen und weiblicher Fruchtbarkeit bei Frauen, die sich einer assistierten Reproduktion in Schweden und Estland unterziehen. Bildnachweis: Neues Afrika/Shutterstock

bakgrund

Upp till var sjätte kvinna i fertil ålder har svårt att bli gravid eller bli gravid, och reproduktiva hälsoproblem blir allt vanligare över hela världen. Framgångsfrekvensen för levande födslar har förblivit konsekvent trots en ökning av användningen av assisterad reproduktionsteknologi (ART) bland dem med nedsatt fertilitet. Det är rimligt att anta att mänskligt tillverkade kemikalier som stör det endokrina systemet bidrar till infertilitetsfrekvensen, med tanke på hormonernas betydelse för äggstockarnas funktion under utveckling och vuxenliv.

Om att studera

I den aktuella studien undersökte forskare förekomsten av några kopplingar mellan misstänkta hormonstörande kemikalier (EDC) och kvinnlig fertilitet i två kohorter av kvinnor som går på fertilitetskliniker.

Denna studie omfattade 333 kvinnor som fick ART och var inbäddad i två europeiska kohorter i Estland och Sverige. Från april till juni 2016 stod Uppsala värd för rekryteringen av deltagare från den svenska kohorten. De 148 kvinnor som utgjorde den estniska kohorten rekryterades från Tallinn mellan februari och november 2019. Nästan 182 av de 195 berättigade kvinnorna rekryterades, och 148 kvinnor valdes ut till den sista kohorten baserat på den förväntade volymen follikulär vätska som behövs för kemiska mätningar. Deltagarna i den svenska kohorten besvarade en kort enkät om sin livsstil.

Follikulär vätska erhölls från folliklarna i den svenska kohorten, som innehöll alla cellulära komponenter och visade inga tydliga tecken på blodkontamination. Dessutom samlades follikelprover från den estniska kohorten. För att kvantifiera alla föreningar användes två metoder i laboratoriet för att analysera polyfluoralkylsubstanser (PFAS) och metaboliterna av bisfenoler, parabener och ftalater. Isotopspädningsvätskekromatografi med tandemmasspektrometri (LC-MS/MS) användes. Före fastfasextraktion (SPE) utfördes en dekonjugeringsprocess för att kvantifiera ftalater och parabener.

Ovarialt sensitivitetsindex (OSI) användes som en kontinuerlig indikator på äggstockarnas svar på stimulerings- och fertilitetsbehandlingseffekter såsom klinisk graviditet (CP) och levande födsel (LB), härledd från färska och kumulativa embryoöverföringar och bedömdes som binära utfall. Follikulär vätska samlades in vid oocythämtning i båda kohorterna, och blod samlades in under infertilitetsutvärdering för att mäta anti-Müllerian hormon (AMH) och follikelstimulerande hormon (FSH) före eventuell fertilitetsbehandling. De svenska och estniska kohorter som användes för att bedöma CP- och LB-frekvenser hade uppföljningsperioder på fem respektive 2,5 år.

Resultat

Fördelningen av olika faktorer varierade något mellan kohorter. Infertilitet på grund av kvinnliga orsaker var vanligare hos estniska kvinnor jämfört med den svenska kohorten. Även om AMH-data endast var tillgängliga för 35 kvinnor i den estniska kohorten, noterades också minskad endometrietjocklek och AMH, vilket ger ytterligare bevis på kohortens låga äggstocksreserv. Teamet registrerade totalt 106 färskvaror, 155 färskvaror/frysta, 93 färskvaror och 135 färskvaror/frysta överföringar. OSI och sannolikheter för CP och LB i de svenska och 248 estniska kohorterna var jämförbara.

Utbudet av rapporterade värden var mycket bredare och PFAS-nivåerna var generellt sett högre i den svenska gruppen än i de estniska proverna. Fördelningen av ftalater och parabener i den estniska och svenska kohorten visade inte signifikant olika mönster. Medan ftalater och parabener övervägande var okorrelerade, visade de sex PFAS-föreningarna en hög associationsstruktur. Analys av blankproverna visade låga nivåer av kontaminering från embryolaboratoriemiljön.

Med relativt breda konfidensintervall fann teamet minskad OSI i den kombinerade populationen vid förhöjda kemikaliekoncentrationer. Signifikanta skillnader hittades för metylparaben i den estniska kohorten och kumulativt di-2-etylhexylftalat (DEHP) i den svenska kohorten inom de två olika kohorterna. Resultaten förblev opåverkade när ftalater och parabener justerades för varandra i samma modell vid utvärdering av kemikalier som en blandning.

Med statistiskt signifikanta samband för perfluorundekansyra (PFUnDA) i både den kombinerade befolkningen, den estniska befolkningen och för perfluoroktansyra (PFOA) i den estniska befolkningen, var högre PFAS-koncentrationer typiskt associerade med lägre OSI. Lägre sannolikheter för LB i färska överföringar och lägre sannolikheter för LB i färska/frysta överföringar har associerats med perfluorhexansulfonsyra (PFHxS). Dessutom var en lägre sannolikhet för CP från de färska/frysta överföringarna associerade med en högre mängd PFOA. En positiv korrelation mellan LB från färsk överföring och PFUnDA-koncentration observerades också.

Slutsats

Sammantaget identifierade studieresultaten kemikalier som metylparaben och möjligen PFUnDA och PFOA som kan vara involverade i de biologiska processer som orsakar kvinnlig infertilitet genom att störa äggstockarnas funktion, vilket ger ytterligare bevis för förekomsten av ett omvänt samband mellan kvinnlig fertilitet och DEHP-metaboliter.

Hänvisning:

• Bellavia, A. et al. (2022) „Assoziation zwischen chemischen Mischungen und weiblicher Fruchtbarkeit bei Frauen, die sich einer assistierten Reproduktion in Schweden und Estland unterziehen“, Environmental Research, p. 114447. doi: 10.1016/j.envres.2022.114447. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0013935122017741

.