Insikter i barns acceptans av ätbara insekter

Insikter i barns acceptans av ätbara insekter

En nyligen genomförd studie om acceptansen av insektsmat, publicerad i Mat och kvalitet preferens fann att vissa typer av insektsprodukter var mer populära bland danska barn.

Lernen: Akzeptanz von Insektennahrung bei dänischen Kindern: Auswirkungen der Bereitstellung von Informationen, Nahrungsneophobie, Ekelempfindlichkeit und Arten auf die Bereitschaft, es zu versuchen. Bildnachweis: Charoen Krung Photography/Shutterstock

bakgrund

Den ökande efterfrågan på animaliskt protein har flyttat fokus till alternativa proteinkällor utöver konventionellt animaliskt kött. Insekter har använts som matkälla sedan urminnes tider. Ätliga insekter är bra proteinkällor och fungerar som ett alternativ till traditionellt kött. Avsky och neofobi anses vara de främsta hindren för introduktionen av nyare livsmedel.

Faktorer som påverkar acceptans av insektsmat inkluderar vilja att äta, matneofobi, avsky, känslighet, tidigare exponering, sensoriska egenskaper hos maten och presentation av insektsbaserade produkter. Matavsky kan vara relaterad till patogenundvikande egenskaper, kulturspecifika eller godtyckliga. Upplevd kulturell oätlighet är också ett motståndskraftigt hinder för acceptans av nya livsmedel.

Majoriteten av insekterna anses vara oätliga. Ändå kan den växande debatten om ohållbarheten hos traditionella proteinkällor ge utrymme för att introducera insektsbaserade livsmedel i den västerländska kosten. Fördelarna inkluderar miljöskydd och hållbarhet.

Studien

Denna studie genomfördes på barn och undersökte effekterna av att lära ut tre typer av information: smak, hälsa och hållbarhetsfördelar med insektsbaserade livsmedel på viljan att äta insektsbaserad mat.

Studien syftade också till att bestämma sambandet mellan matneofobi, avsky och insektsartegenskaper på insektsmatacceptans och att bestämma vilka insektsbaserade mattyper som var mest önskvärda. Studien omfattade 181 elever i åldrarna 9 till 13 från danska skolor.

Det innebar att i förväg skicka en enkät online och föreläsning för studenter till lärare. Undersökningen bestod av tre delar - ett frågeformulär före exponering, frågeformulär under exponering och ett frågeformulär efter exponering.

Resultat

Av de 181 inlämnade frågeformulären var 26 diskvalificerade. De deltagande eleverna kom från sex danska skolor. Av deltagarna introducerades 62 för smaken av de nya matvarorna, 71 informerades om hälsofördelarna och 48 genomgick hållbarhetsinterventionen.

Alla deltagare utom två var medvetna om insektsbaserade livsmedel; 49,7 % hade till och med smakat insekter. Majoriteten visade måttligt intresse för att prova insektsbaserade livsmedel före och efter interventionen. Båda grupperna inkluderade pojkar och flickor i identiska proportioner.

Effekt av insatserna

De flesta deltagare uttryckte oro över användningen av syrsor i mat. När det gäller buffelmaskar visade interventionsgrupperna skillnader i fråga om uppfödning som boskap. Medan majoriteten var antingen neutrala (på gränsen till negativa) till användningen av buffelmaskar i mat.

Sammantaget verkade hållbarhetsinterventionen uppnå de högsta poängen för att framställa buffelmaskar som acceptabel för boskap, medan hälsointerventionen uppnådde de lägsta poängen. Smakinterventionen ledde dock inte till någon betydande oenighet. Dessutom fick mjölmask högre betyg på båda måtten.

Effekten av neofobi

Enligt Food Neophobia Test Tool (FNTT) har pojkar visat sig vara mer neofila jämfört med flickor. FNTT verkade inte variera mellan populationer eller interventionsgrupper; vis, barn från olika skolor eller klasser. Det fanns dock en stark negativ korrelation mellan FNTT-poäng med WTT före och efter interventionen.

Effekt av avsky känslighet

Deltagarnas Food Disgust Scale (FDS) visade att deltagarna hade högre äckelkänslighet. FDS skilde sig inte åt efter kön och det fanns inte heller skillnader mellan interventionsgrupperna. Dessutom var FDS inte korrelerad med KTT.

Korrelationen mellan FDS och FNTT var obetydlig. Bilden av hela syrsan fick ett lägre hedoniskt betyg än buffelmasken. Kakor fick ett överneutralt hedoniskt betyg, medan proteinbars, knäckebröd, hamburgare och chips gjorda av cricketmjöl inte gjorde det. Falafel fick lägst betyg och hela syrsor fick näst lägst betyg.

I synnerhet klassificerades 43 barn som neofila; 89 befanns vara neutrala och 47 diagnostiserades som neofoba. Den neofoba kategorin hade en signifikant inverkan på hedonisk respons, som hade lägre hedoniska betyg än det neofila segmentet.

Deltagarnas upplevda lämplighet av insekter som livsmedelsingredienser - insekter i kakor - fick högre betyg, följt av chips och hamburgare innehållande insekter. Dessa tre kategorier bedömdes över neutrala vad gäller lämplighet som livsmedel. Å andra sidan fick proteinbars, falafel, knäckebröd och chokladkakor med insektsingredienser betyget under neutrala, med falafel som fick lägst betyg.

Slutsats

Resultaten gav konsumentinsikter om ätbara insekter bland barn. Danska barn var i genomsnitt inte oroliga för att prova insektsbaserade livsmedel. Dessutom kan ett ökat barns medvetenhet om fördelarna med insektsbaserade livsmedel öka deras vilja att prova dem.

Hänvisning:

• Erhard, A. et al. (2022) „Akzeptanz von Insektennahrung bei dänischen Kindern: Auswirkungen der Bereitstellung von Informationen, Nahrungsneophobie, Ekelempfindlichkeit und Arten auf die Bereitschaft, es zu versuchen“, Lebensmittelqualität und -präferenz, p. 104713. doi: 10.1016/j.foodqual.2022.104713. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0950329322001884

.