Ny avhandling rapporterar behovet av att förbättra screeningprogram för hörselnedsättning hos barn

Ny avhandling rapporterar behovet av att förbättra screeningprogram för hörselnedsättning hos barn

Screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta resultat för att öka kvaliteten, till exempel genom att förbättra andelen uppföljningsbesök, säger en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Ett av 500 spädbarn har permanent hörselnedsättning, vilket kan påverka utvecklingen av deras talade språk. Det talade språket skapar grunden för läsning, social kommunikation och utbildning.

– Försenad språkutveckling kan få livslånga konsekvenser, och därför är det viktigt att spädbarn och barn med hörselnedsättning behandlas så tidigt som möjligt, säger Allison Mackey, som nyligen avslutat sin doktorsavhandling under handledning av Inger Uhlén vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Brist på datainsamling

Arbetet undersökte bland annat hur väl barns hörselscreeningsprogram fungerade och vilka strategier som användes för att förbättra deras resultat.

Som en del av ett stort multicenterprojekt genomförde vi till exempel en internationell undersökning om status för screeningprogram i hög- och medelinkomstländer i Europa. De flesta höginkomstländer visade sig tillhandahålla nyfödda hörselscreening för alla spädbarn, även om få medelinkomstländer hade liknande program. Vi fann också att data om resultat av screeningprogram inte var tillgängliga i de flesta länder.”

Allison Mackey, Karolinska Institutet

Viktigt att förbättra eftervården

Arbetet visar också att förlust till uppföljning är ett område av särskilt intresse.

"I många program runt om i världen kommer en hög andel av spädbarn som misslyckas med screening inte tillbaka för uppföljning", säger Allison Mackey. – Det kan bero på en rad faktorer, men vi har till exempel sett att erfarenheten och kunskapen hos personalen som är involverad i screeningprogrammet har en inverkan på statistiken.

Godkända kriterier som används för screening är viktiga bestämningsfaktorer för programkänslighet. Skärpta kriterier kommer att resultera i att fler barn med hörselnedsättning identifieras i screeningprogrammet.

"Men bristen på data om många program gör det tyvärr svårt att bedöma kvaliteten på screeningprogram", säger Allison Mackey. "Om beslutsfattare vill ta itu med frågor som förlust av uppföljning måste de först förstå status quo. Därför är det allra första steget för att förbättra ett screeningprogram att etablera processer för datainsamling och regelbunden övervakning." Utvärdera resultat."

Allison Mackey försvarar sin avhandling den 14 oktober.

Källa:

Karolinska Institutet

.