Enligt studien får svenska män och kvinnor med högre inkomster fler barn

Enligt studien får svenska män och kvinnor med högre inkomster fler barn

Tvärtemot vad många tror får svenska män och kvinnor med högre inkomst fler barn, visar en ny studie från Stockholms universitet. Detta mönster är särskilt tydligt bland män och ökar med tiden: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn förändras saker.

Till skillnad från tidigare studier där forskare undersökt människors inkomster vid specifika tillfällen i livet, tittade studien på hur mycket människor tjänade under sin livstid genom att analysera fyrtio års svenska inkomstdata för varje födelsekohort. För män födda efter 1940 finns det ett tydligt samband mellan hög ackumulerad inkomst och fler barn.

"De allra rikaste männen har flest barn och det här mönstret har ökat över tid. Ju högre inkomst desto fler barn. Män med mycket låga inkomster har allt större chans att inte få några barn alls", säger forskaren Martin Kolk i demografi vid Institutionen för demografi vid Stockholms universitet, Sociologiska institutet, och författare till studien som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Population Studies.

– Det är inte så att de rikaste har många barn, men oftare har de två, tre eller fyra barn än de som har lägst inkomst, säger Martin Kolk.

För kvinnor har mönstret förändrats avsevärt över tid. Bland kvinnor födda på 1940- och 1950-talen visar studien att de med lägre inkomster får flest barn. Sedan vänder trenden – för senare årskullar är mönstret mer likt det för män. Bland kvinnor födda på 1960- och 1970-talen får de som har högre inkomst fler barn, även om de med de allra högsta inkomsterna inte får flest barn. Män och kvinnor med fem eller fler barn har lägre inkomster än personer med två eller tre barn, men högre inkomster än barnlösa män och kvinnor. Fynden står i kontrast till många andra höginkomstländer under 1900- och 2000-talen, där forskare har visat att det var vanligare att få många barn bland män och kvinnor med lägre inkomster.

Martin Kolk nämner sociala förändringar i arbetslivet och svensk familjepolitik som de främsta anledningarna till att kvinnor inte längre behöver välja mellan att skaffa barn och en karriär.

"Det du ser är en omvandling från ett samhälle där kvinnor i viss mån var tvungna att välja mellan karriär eller barn, till ett samhälle där de inte längre behöver ta de besluten. Tidigare fick kvinnor med lägre inkomster fler barn, medan kvinnor som hade karriär fick färre barn. Då var kvinnor med mycket låga inkomster ofta hemmafruar, men de kanske fortfarande hade en hög inkomst i hushållet till en man."

Många låginkomsttagare har inga barn alls

E-bok antikroppar

Sammanställning av de bästa intervjuerna, artiklarna och nyheterna från det senaste året. Ladda ner en gratis kopia

Martin Kolk visar att mönstret för både män och kvinnor till stor del drivs av att individer med mycket låga inkomster i Sverige ofta inte har några barn alls, ett mönster som har förstärkts över tid. Studien visar tydligt att ekonomiska faktorer påverkar barnafödandet.

"Det är dyrt att ha många barn – man behöver en större bostad, en större bil och så vidare. Staten kan hjälpa till att täcka en del av kostnaderna, men med högre bostadspriser och andra förändringar i samhället bidrar en hög inkomst till att man har råd med många barn. Idag väljer allt fler kvinnor och män med lägre inkomster i Sverige att inte skaffa barn", säger Martin Kolk.

Han påpekar att den samtida svenska familjepolitiken alltmer misslyckas med att ge det stöd som behövs för att alla, oavsett inkomst, ska kunna bilda familj.

Ett mål för svensk familjepolitik var att ekonomiskt stödja människor att skaffa barn. När man ser de ökande socioekonomiska skillnaderna i barnafödande, verkar dagens familjepolitik inte längre kunna göra detta i samma utsträckning som den en gång gjorde. Barnfödande verkar ha blivit mer polariserat. Detta är en social förändring som inte bör försummas.”

Martin Kolk, forskare, Stockholms universitet

Fakta: Hur studien genomfördes

I studien tittade forskaren på människors livsinkomst och inkomster från 20 till 60 år för alla män och kvinnor födda i Sverige 1940, 1950, 1960 och 1970. För att mäta olika aspekter av inkomst undersökte forskaren både disponibla inkomster, det vill säga vad som finns kvar av inkomst efter skatter som dragits av samt föräldrapenning, och andra inkomster från försäkringar och försäkringar. kumulativ inkomst. För att undersöka individers inkomst under hela livet inkluderades endast de som är födda i Sverige.

För att mäta inkomster och födslar använde forskaren svenska skatteregister och multigenerationsregistret som innehåller uppgifter om antalet biologiska barn.

Källa:

Stockholms universitet

Hänvisning:

Kolk, M., et al. (2022) Sambandet mellan livstids kumulativ inkomst och födelse bland svenska män och kvinnor födda mellan 1940 och 1970. Befolkningsstudier. doi.org/10.1080/00324728.2022.2134578.

.