Nyckeln till att stoppa demens kan ligga i tarmen snarare än hjärnan, tyder ny forskning.
Årtionden av studier från hela världen som kostar miljarder pund har hittills inte lyckats hitta ett sätt att ta itu med den minnesstörande sjukdomen.
Men tarmen "representerar ett alternativt mål som kan vara lättare att påverka med medicinering eller kostförändringar", säger experter.
En serie experiment som kopplar tarmen till utvecklingen av Alzheimers sjukdom ska presenteras på en medicinsk konferens idag.
Det kommer att visas hur mikrobiomen – bakteriesamhället i tarmarna – hos patienter med denna sjukdom kan skilja sig enormt från dem utan sjukdomen.
En annan studie fann att gnagare som fått fekal transplantation direkt från Alzheimers patienter presterade sämre på minnestester.
En tredje studie fann att hjärnstamceller som behandlats med blod från patienter med tillståndet hade mindre förmåga att växa nya nervceller.
Teoretiskt sett påverkar patienternas tarmbakterier nivån av inflammation i kroppen, som sedan påverkar hjärnan genom blodtillförseln.
Inflammation anses vara en nyckelfaktor i utvecklingen av Alzheimers.
Sjukdomen är den vanligaste formen av demens,och en av de vanligaste dödsorsakerna i Storbritannien.
Välgörenhetsorganisationer uppskattar att cirka 900 000 människor i Storbritannien och 5 miljoner i USA lever med sjukdomen, och antalet växer varje år ju längre vi lever.
Brittiska forskare har presenterat resultaten av två experiment som kan koppla tarmmikrobiomet till hjärnan
Alzheimers tros orsakas av enBildning av plack i hjärnan, vilket så småningom leder till att hjärnceller dör.
Det finns för närvarande inget botemedel, men det finns redan mediciner som hjälper till att lindra symtomen genom att hjälpa nervceller att kommunicera.
Det finns hopp om att behandlingar kan utvecklas som riktar sig mot tarmen, vilket sedan kan förbättra tillståndet i hjärnan.
Dr Edina Silajdžić, en neuroforskare från King's College London som var involverad i att analysera prover från Alzheimers patienter, sa: "De flesta människor är förvånade över att deras tarmbakterier kan ha en inverkan på hjärnans hälsa.
"Men bevisen ökar – och vi bygger en förståelse för hur det här kommer till.
"Våra tarmbakterier kan påverka nivån av inflammation i våra kroppar, och vi vet att inflammation är en stor bidragande orsak till Alzheimers."
Hon låg bakom Kings forskning, som jämförde mikrobiomen hos 68 personer med Alzheimers och ett liknande antal personer utan Alzheimers.
Blod- och avföringsprover togs från alla deltagare och analyserades i ett biologiskt laboratorium i Italien.
Dessa tester visade att personer med Alzheimers hade en distinkt mikrobiom samt mer inflammatoriska markörer.
Uppföljande experiment om behandling av hjärnstamceller med blod från personer med Alzheimers.
Dessa visade sig ha mindre förmåga att växa nya nervceller än kontroller som behandlats med blod från personer utan sjukdomen.
Dr Silajdžić sa: "Detta får oss att tro att inflammation relaterad till tarmbakterier kan påverka hjärnan genom blodet."
Hennes teams studie kommer att presenteras idag vid Alzheimers Research UK 2022-konferensen i Brighton.
Ett annat forskningsdokument som avslöjades tittade på effekterna av Alzheimers mikrobiom på råttor.
Avföringsprover togs från personer med och utan Alzheimers och transplanterades in i gnagarnas tarmar.
Professor Yvonne Nolan, en neuroforskare också från King's, som analyserade resultaten sa att det fanns viktiga skillnader i hur råttor presterade på minnestester beroende på provet de fick.
"Vi fann att råttor med tarmbakterier från personer med Alzheimers presterade sämre på minnestester", sa hon.
De odlade inte heller så många nya nervceller i delar av hjärnan som var förknippade med minne och hade högre nivåer av inflammation.
Hon tillade att detta fynd tyder på att Alzheimers kan orsakas, åtminstone delvis, av abnormiteter i mag-tarmkanalen.
Tidigare studier har visat att tarmbakterier kan vara involverade i en mängd olika hjärnfunktioner, från aptitkontroll till psykiska sjukdomar som depression och ångest.
Professor Nolan sa att, till skillnad från hjärnan, kan tarmen representera en alternativ och enklare del av kroppen att rikta in sig på för potentiella Alzheimers behandlingar.
"Även om det för närvarande visar sig vara svårt att direkt rikta in sig på Alzheimers processer i hjärnan, kan tarmen representera ett alternativt mål som kan vara lättare att påverka med medicinering eller kostförändringar", sa hon.
Ingen av forskningsserierna har granskats av experter före konferensen.
Som svar på de nya studierna säger Alzheimers Research UK Research Director Dr Susan Kohlhaas att de ger en bra grund för fortsatt arbete med relationen mellan tarmbakterier och Alzheimers.
"Sammanfattningen av dessa resultat visar skillnader i sammansättningen av tarmbakterier mellan personer med och utan demens och antyder att mikrobiomet kan driva förändringar associerade med Alzheimers sjukdom," sa hon.
"Framtida forskning måste bygga på dessa fynd så att vi kan förstå hur tarmhälsa passar in i den bredare bilden av genetiska faktorer och livsstilsfaktorer som påverkar en persons risk för demens."
Hon tillade att under tiden bör människor aktivt försöka hålla sin hjärna frisk när de åldras för att minska risken att utveckla Alzheimers.
"Nuvarande bevis tyder på att vi bör hålla oss fysiskt vältränade, äta en balanserad kost, hålla en hälsosam vikt, inte röka, bara dricka inom rekommenderade gränser och hålla blodtrycket och kolesterolet under kontroll", sa hon.
