Familjeföretag slår larm: stigande sociala avgifter hotar jobben

Familjeföretag slår larm: stigande sociala avgifter hotar jobben

Saker och ting kokar i hjärtat av Tyskland: stigande sociala avgifter skapar oro bland företagsledare och anställda. En ny era av finansiella utmaningar kan vara på väg, vilket tvingar företag att tänka om sina strategier och eventuellt minska. De alarmerande prognoserna visar att socialavgifterna kan stiga dramatiskt till 2035, och det har fått många att reagera.

Rapporten i Frankfurter Allgemeine Zeitung avslöjar att socialförsäkringsavgifterna förväntas stiga till över 42 procent av bruttolönerna från 2025. Oron är att denna nivå till och med kan nå 44 procent under de kommande åren. En kort studie av IGES-institutet, som utförts på uppdrag av DAK-Gesundheit, varnar också för att bidragen i värsta fall till och med kan vara över 51 procent år 2035. Denna utveckling går hand i hand med demografiska förändringar och planerade reformer.

Brännande brev till den federala regeringen

För att sätta press på regeringen vände sig "Familjeentreprenörerna", en lobbyorganisation av många företag, till ledningen för trafikljuskoalitionen. I ett brandbrev riktat till de politiska tungviktarna Olaf Scholz, Robert Habeck och Christian Lindner uttrycker president Marie-Christine Ostermann det akuta behovet av ett nödkoncept. Hon framhåller att det akut behövs en återgång till en belastningsnivå på 40 procent för mer lönekostnader.

I skrivelsen påpekas till och med att den nuvarande belastningsgränsen för företag anses vara "väsentligt överskriden". Ostermann beskriver de problem som företagen har på grund av de växande kostnaderna. Bara under 2022 betalade företag över 620 miljarder euro i sociala avgifter. Enligt beräkningen skulle en höjning av avgiftssatsen med en procentenhet öka betalningarna med ytterligare 18 miljarder euro och öka den ekonomiska bördan enormt.

Risker för ekonomin

Situationen är allvarlig. Ostermann varnar för att fortsatt ekonomisk svaghet inte bara äventyrar de pengar som behövs för sociala projekt, klimatskyddsåtgärder eller reparationer av infrastruktur, utan också påskyndar Tysklands avindustrialisering. Det tyska ekonomiska institutet upptäckte detta i våras och talar om alarmerande nettoutflöden inom industrin. Nettoutflöden på 94 miljarder euro registrerades för 2023, en oroande trend som har fortsatt under tidigare år med 100 miljarder 2021 och 125 miljarder 2022.

Utöver den ekonomiska situationen finns också oro för bristen på yrkesarbetare. I brandbrevet framhålls att trafikljusregeringen bara förvärrar situationen med stigande arbetskostnader. Särskilt välutbildade medarbetare skulle kunna sluta, vilket ytterligare förvärrar personalproblemen i många företag. Ostermann varnade för en nedåtgående spiral: "De som stannar här kommer att försöka kompensera för sina krympande nettolöner genom illegalt arbete."

Konsekvenserna är betydande. En potentiell "finansiell kollaps" av socialförsäkringssystemen är på väg, vilket särskilt kan påverka babyboomergenerationen när de går i pension. Bristen på kvalificerad arbetskraft hotar att bli en allvarlig risk för framtiden för medelstora företag, av vilka många redan har gjort regeringen besviken.

En titt på framtiden

De pågående diskussionerna om att höja sociala avgifter målar upp en bild av oroande osäkerhet i den tyska ekonomin. Företag är under enorm press att anpassa sig till ett föränderligt landskap. Det återstår att se om regeringen kommer att kunna ta itu med företagens oro och hitta en lösning som säkerställer både social sammanhållning och ekonomisk stabilitet. En omtanke är mer än nödvändigt om Tyskland vill behålla sin konkurrenskraft i ett globalt sammanhang och säkra framtiden för den inhemska ekonomin.

I Tyskland är frågan om sociala trygghetssystem av stor betydelse. De sociala trygghetssystemen - inklusive pensions-, hälso-, vård- och olycksfallsförsäkringar - i Förbundsrepubliken är utformade på ett sådant sätt att de skyddar befolkningen från sociala risker. Dessa system finansierades främst genom bidrag från anställda och arbetsgivare. Den fortsatta höjningen av sociala avgifter väcker dock frågor om hållbarheten i dessa modeller, särskilt med tanke på de demografiska förändringarna som påverkar Tyskland.

Ett centralt problem är den demografiska förändringen: Tysklands befolkning åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar. Enligt prognoser från Federal Statistical Office förväntas andelen personer över 67 år kunna öka till omkring 24 % fram till 2035. Denna utveckling leder till ett större tryck på socialsystemen då färre sysselsatta betalar in till pensionsförsäkringar samtidigt som antalet pensionstagare ökar. Det blir allt mer utmanande för företag, särskilt medelstora företag, att attrahera och behålla unga och högt kvalificerade specialister.

Konsekvenser för företagslandskapet

Familjeföretagarnas oro återspeglas också i större ekonomiska indikatorer. I undersökningen från Institutet för SME-forskning (IfM) uppgav 52 % av de tillfrågade företagen att de skulle ha allvarliga frågor om sin existens de närmaste åren på grund av höjda sociala avgifter. För att motverka utmaningarna har många företag redan vidtagit åtgärder som att se över kostnadsbesparingsstrategier eller optimera arbetsprocesser.

Den konkreta påverkan på företagslandskapet återspeglas också i investeringsbeslut. En studie från ZEW – Leibniz Centre for European Economic Research – visade att över 40 % av företagen i Tyskland har minskat sina investeringar på grund av osäkra förhållanden kring sociala avgifter. Denna osäkerhet påverkar inte bara nya projekt, utan även befintliga företag, som bestämmer sig för att investera mindre i innovationer eller personal av rädsla för ytterligare bördor.

Förändringar i bidragsstrukturer

Ett möjligt politiskt svar på denna utveckling skulle kunna vara att reformera bidragssystemen. Under de senaste åren har det pågått flera diskussioner om socialavgifternas struktur och fördelningen mellan anställda och arbetsgivare. Vissa experter föreslår att man inför ett ökat stöd till privat pensionsförsäkring som ett komplement till lagstadgade pensioner för att lätta på det ökande trycket på socialförsäkringskassorna. Det finns redan olika initiativ för att uppmuntra medborgarna att spara mer till sin pension.

Det utreds också i vilken utsträckning ett mer flexibelt avgiftsberäkningssystem skulle kunna bidra till att tillgodose arbetsgivarna. Detta skulle kunna ge viktiga lättnader, särskilt för små och medelstora företag, för att inte bara säkra befintlig sysselsättning utan också skapa nya jobb.