Hälsosystemet på gränsen: Vem ska rädda sjukvården i Tyskland?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Prof. Dr. Thomas Kolb analyserar framtiden för den lagstadgade sjukförsäkringen och föreslår reformer för att stabilisera hälsosystemet.

Prof. Dr. Thomas Kolb analysiert die Zukunft der GKV und vorgeschlagene Reformen zur Stabilisierung des Gesundheitssystems.
Prof. Dr. Thomas Kolb analyserar framtiden för den lagstadgade sjukförsäkringen och föreslår reformer för att stabilisera hälsosystemet.

Hälsosystemet på gränsen: Vem ska rädda sjukvården i Tyskland?

I en aktuell analys av finansieringen av det tyska sjukvårdssystemet undersöker hälsoekonomen Prof. Dr. Thomas Kolb utmaningarna och nödvändiga reformer av den lagstadgade sjukförsäkringen (GKV). Enligt Kolb kommer utgifterna för lagstadgade sjukförsäkringar för 2024 att uppgå till cirka 327 miljarder euro, där en tredjedel av dessa utgifter går till slutenvård. Ytterligare en tredjedel går åt till öppenvård och förskrivna läkemedel. De totala hälsoutgifterna, inklusive privat sjukförsäkring (PKV) och personliga avgifter, är cirka 500 miljarder euro årligen, vilket motsvarar 13 % av bruttonationalprodukten. Kolb diskuterade också behovet av att hålla koll på sociala avgifter för att inte belasta framtida lönekostnader.

Kolb förordade som ett led i sitt påpekande bland annat att den privata sjukförsäkringen integrerades i den lagstadgade sjukförsäkringen och att andra inkomstslag inkluderades i taxeringsunderlaget för sjukförsäkringsavgifter. En partiell ändring av den kostnadsfria medförsäkringen för familjemedlemmar bör också övervägas. Ett föreslaget primärvårdsläkarsystem skulle kunna bidra till bättre patienthantering och mer transparens i systemet. Högre egenavgifter sågs som ett sätt att skapa transparens, men införandet av ett patientkvitto misslyckades på grund av bristande intresse från den försäkrades sida. Kolb var också kritisk till överdrivna byråkratiska dokumentationskrav.

Hälsosystemets finansiering och utgifter

Finansieringsstrukturen för GKV visar att 2022 gick cirka 53 % av sjukvårdsutgifterna till lagstadgad sjukförsäkring. Socialförsäkringsgivarna täckte över två tredjedelar av utgifterna, medan den privata sjukförsäkringen endast stod för 7,7 %. GKV själv redovisade utgifter på nästan 289 miljarder euro 2022, med de största serviceutgifterna inom områdena sjukhusvård (32,1 %), läkemedelsförsörjning (17,8 %) och öppenvård (16,8 %). GKV finansieras av lika avgifter från försäkrade och arbetsgivare, med en allmän avgiftssats på 14,6 % av bruttoarbetsinkomsten och en genomsnittlig tilläggsavgift på 1,7 % år 2024.

Dessutom har det funnits en federal subvention för lagstadgad sjukförsäkring sedan 2004, som fastställdes till 14,5 miljarder euro per år 2017. Ytterligare betalningar för GKV-tjänster uppgår till 10 % av kostnaderna, från ett minimum av 5 euro till högst 10 euro per tjänst. År 2022 var 276 000 försäkrade befriade från ytterligare betalningar, inklusive 4,38 miljoner kroniskt sjuka. Medan den privata sjukförsäkringen (PKV) baseras på individuella riskfaktorer, ökar dess premier med åldern, oavsett inkomstnivå. Politiska kontroverser kring GKV och PKV kretsar i första hand kring subjektiva rättvisebrister, medan förslag om medborgarförsäkring för att råda bot på dessa orättvisor diskuteras.