Luckor i övervakningen gör att europeiska barn riskerar att drabbas av akut slapp myelit

Luckor i övervakningen gör att europeiska barn riskerar att drabbas av akut slapp myelit

En ny europeisk studie visar att akut slak myelit, en polioliknande sjukdom som drabbar onormala barn, håller på att glida igenom stolarna inom den nationella övervakningen, liksom virusutbrott vid fallsjukdomar.

I en studie som nyligen publicerats i tidskriftenEuroövervakningEtt stort team av forskare från olika institutioner över hela Europa undersökte incidensen, orsakerna och nationella övervakningsstrategier för akut slak myelit (AFM) i europeiska länder från 2016 till 2023.

bakgrund

AFM har vanligtvis en plötslig svaghet i armar och ben, men kan också påverka förmågan att svälja, tala eller röra ögonen, vilket gör det svårt för drabbade barn att utföra vardagliga sysslor.

Föreställ dig att ditt barn plötsligt förlorar förmågan att röra armar eller ben. Denna skrämmande verklighet är kännetecknet för akut slak myelit (AFM), ett sällsynt men allvarligt neurologiskt tillstånd som främst påverkar ryggmärgen hos barn under 10 år. Dess symtom efterliknar polio, även om det orsakas av andra virus. jag

Under de senaste åren har toppar i AFM-fall sammanfallit med utbrott av enterovirus D68 (EV-D68), vilket ger upphov till oro för ett möjligt samband. Trots risken för förlamning och långvarig funktionsnedsättning praktiseras AFM i stor utsträckning i Europa. Bättre övervakning behövs för att förstå dess inverkan och förbättra beredskapen. De exakta triggers, naturhistoria och mekanismer för AFM är fortfarande under utredning. Ytterligare forskning behövs omgående för att exakt fastställa den verkliga förekomsten av AFM, klargöra dess virala triggers och utveckla effektiva övervakningssystem som kan stödja snabb diagnos, behandling och utbrottssvar.

Om studien

En ledande undersökning delades ut till medlemmar i European Non-Polio Enterovirus Network (ENPEN), som inkluderar läkare och laboratorieexperter från 28 länder. Dessa experter ombads beskriva hur AFM övervakades i deras länder mellan 2016 och 2023. Undersökningen inkluderade frågor om övervakningsstrategier, förändringar sedan fallet 2016, institutioner som ansvarar för virologisk testning och årliga fallnummer, inklusive fallnummer bekräftade som EV-D68.

Deltagarna ombads också att identifiera om uppgifterna kom från nationellt eller regionalt. Även om undersökningen inte begärde direkta siffror för akut slapp förlamning (AFP), ett syndrom som involverar plötslig lemsvaghet, har vissa länder frivilligt rapporterat dessa siffror. Information om typen av virologisk testning samlades inte in systematiskt utan delades ibland av respondenterna.

Svar mottogs från 22 institutioner i 16 länder och 18 institutioner kunde tillhandahålla AFM-fallsdata. Antal fall, inklusive de med bekräftad EV-D68-infektion, sammanställdes för varje år från 2016 till 2023. Syftet var att bedöma incidensmönster och identifiera luckor i övervakningssystem över hela Europa, samt att undersöka det tidsmässiga sambandet mellan EV-D68-cirkulationen och AFM-toppar.

Studieresultat

Differentiering av AFM från andra neurologiska sjukdomar såsom transversell myelit och Guillain-Barrés syndrom kräver ofta MRT-undersökning och testning av likvor för tecken på inflammation.

Undersökningen fann 130 bekräftade fall av AFM i 15 europeiska länder mellan 2016 och 2023. De flesta fall, 91 eller 70 % totalt, samlades under 2016, 2018 och 2022, vilket var känt för att ha ökat EV-D68-cirkulationen. Bland de 130 totala fallen bekräftades 48 (37%) som EV-D68-positiva.

Endast Norge upprätthöll ett strukturerat övervakningssystem specifikt dedikerat till AFM. Däremot drev åtta länder (Österrike, Belgien, Polen, Spanien, Italien, Norge, Schweiz och Torkiye) fortfarande gamla AFP-övervakningsprogram som ursprungligen skapades för att spåra poliomyelit. Dessa system fokuserar dock främst på att utesluta poliovirus och inkluderade vanligtvis inte uppföljningsundersökningar för orsaker som EV-D68. I Norge har luftvägsprover från AFP-fall rutinmässigt samlats in sedan 2014, vilket möjliggör en mer exakt virusidentifiering.

Överlag har övervakningsmetoderna varit inkonsekventa. I 12 av de 16 länderna genomfördes tester för misstänkt AFM lokalt, medan fyra länder förlitade sig på nationella remisscenter. Vissa deltagare baserade sina svar på personlig erfarenhet eller regionala uppgifter snarare än nationella register, vilket ytterligare begränsar tillförlitligheten.

Data från fyra länder, nämligen Spanien, Polen, Norge och Schweiz, inkluderade också AFP-räkningar på totalt 751 fall. Dessa siffror korrelerade dock inte alltid med rapporterade AFM-nummer, vilket tyder på att AFP-övervakning ensam inte är tillräcklig för att korrekt spåra AFM. Detta kan återspegla att de flesta AFP-fall beror på andra tillstånd som Guillain-Barrés syndrom eller på grund av möjlig underdiagnos eller felklassificering av AFM, särskilt i frånvaro av rutinmässiga virala tester.

De tre toppåren för AFM-fall (2016, 2018 och 2022) matchade globala mönster, särskilt i USA (USA), där Centers for Disease Control and Prevention (CDC) driver ett dedikerat AFM-övervakningssystem. Konsistensen mellan europeiska och amerikanska toppar stöder det tidsmässiga förhållandet mellan EV-D68 och AFM-stater. Men avsaknaden av ett liknande strukturerat kliniskt övervakningssystem i större delen av Europa innebär att många fall sannolikt kommer att förbli oupptäckta eller orapporterade.

Det är fortfarande oklart om en ökning av rapporterade AFM-fall under perioder med hög EV-D68-cirkulation beror på faktiska toppar i incidens eller på ökad klinisk medvetenhet och rapportering.

Slutsatser

Sammanfattningsvis visar denna studie på betydande luckor i spårningen av AFM i Europa. Endast Norge har implementerat ett nationellt övervakningssystem fokuserat på denna invalidiserande neurologiska sjukdom. Upptäckten att 70 % av de rapporterade fallen inträffade under kända EV-D68-utbrottsår förstärker ett tidsmässigt samband mellan virus- och sjukdomstoppar. Inkonsekvent datainsamling och brist på rutintestning är dock sannolikt högre. För att förbättra upptäckt och beredskap utvecklas ett europeiskt AFM-förvar. Detta delade nätverk syftar till att standardisera rapportering, öka medvetenheten och i slutändan minska bördan av denna sällsynta men potentiellt förödande sjukdom hos barn.

Källor: