Studie visar låg- och hög-GI-dieter ökar uthållighetsprestanda jämfört med lågkolhydratdieter

Studie visar låg- och hög-GI-dieter ökar uthållighetsprestanda jämfört med lågkolhydratdieter

En nyligenIdrottsmedicin – ÖppetStudien genomförde en randomiserad kontrollerad studie för att utvärdera hur varierande kolhydratintag och glykemiskt index (GI) påverkar prestandan av uthållighetsträningsprogram hos män.

bakgrund

Kolhydrater är avgörande för att upprätthålla prestationsförmågan under långa uthållighetsträningspass. Optimal metabolisk flexibilitet i kombination med fulla glykogenlager är väsentliga förutsättningar för hög uthållighetsprestanda.

Kravet på muskelenergi ökar dramatiskt under övergången från vila till träning. Vid denna tidpunkt används fetter eller kolhydrater för att producera adenosintrifosfat (ATP). När träningsintensiteten ökar blir kolhydrater den viktigaste energikällan och ersätter fett.

En långvarig diet med låg kolhydrathalt och hög fetthalt (LCHF) ökar maximal fettoxidation i vila och under submaximala träningsförhållanden. LCHF-dieten har tidigare visat sig förbättra respiratory exchange ratio (RER), men inte tid till utmattning (TTE), även när glykogenlagren fylldes på strax innan tävlingen började.

Därför är högintensiv prestanda begränsad på grund av minskade glykogenlager och försvagad kolhydratmetabolism. Därför kan LCHF-dieten försämra den fysiska prestationsförmågan genom att minska träningskapaciteten, träningsekonomin och komforten vid träning med högre intensitet, samt öka risken för trötthet, dålig koncentration och gastrointestinala (GI) effekter.

En kost med lågt GI och hög kolhydrat har potentialen att övervinna de begränsningar som ofta förknippas med LCHF-dieten. Faktum är att nyare studier har visat att denna typ av diet kan leda till förbättrad metabolisk flexibilitet och, som ett resultat, överlägsna prestationsförbättringar under ett inkrementellt cykeltest. Det har dock gjorts få långtidsstudier för att undersöka effekterna av en kost med lågt GI jämfört med en LCHF-diet på prestationsresultat och metabolisk flexibilitet.

Om studien

Syftet med den aktuella 10-veckors interventionsstudien var att utvärdera och jämföra effekterna av LCHF-dieten, en högkolhydratdiet med högt GI (HIGH-GI) och en högkolhydratdiet med lågt GI (LOW-GI) på metabola parametrar, löpekonomi (RE), maximal löphastighet (PRS) och maximal syreförbrukning. Dessa parametrar utvärderades genom att mäta muskelenergiförråd, en fem kilometer lång tidsförsök (TT) prestation och ett graderat träningstest.

Den testbara hypotesen var att LÅG-GI-dieten kan påverka fettoxidationen utan att begränsa kolhydratoxidationen i samma utsträckning som LCHF-dieten. Dessutom antogs det att grupperna med låg GI och hög GI skulle uppleva liknande förbättringar i TT och PRS. Muskelglykogenlagren förväntades minska på LCHF-dieten, medan ingen signifikant skillnad förväntades i grupperna HÖGT GI och LÅG GI.

Studieresultat

LÅG-GI-dieten resulterade i minskat energiintag, minskade laktatkoncentrationer i blodet under träning, högre graderade träningstestresultat, underhåll av glykogenförråd och förbättrad TT-prestanda.

LCHF-kosten ökade även fettoxidationen i stegtestet. Men på grund av otillräcklig kolhydrattillförsel förändrade LCHF-dieten kolhydratoxidationen, muskelglykogenåtervinningen och träningsanpassningar vid högre intensitet.

HIGH-GI förbättrade prestanda vid höga intensiteter och ökad muskelglykogenhalt. Efter 10 veckor var dock fettoxidationen försämrad.

Viktigt, trots dess lovande effekter på fettoxidation och kroppssammansättning, kan LCHF-dieten ha en negativ inverkan på hälsotillståndet på lång sikt. Lägre intag av viktiga makronäringsämnen och hög fetthalt kan bidra till dessa negativa effekter; Därför bör denna typ av diet rekommenderas med lämplig försiktighet.

Plasmalaktatkoncentrationer reducerades i gruppen med lågt GI, medan kolhydratmetabolismen förblev oförändrad vid högre intensiteter. Dessa två faktorer, tillsammans med att underlätta fettutnyttjandet, resulterade i förbättrad metabolisk flexibilitet.

I gruppen HÖGT GI ökade muskelglykogennivåerna avsevärt. Ändringarna i ämnesomsättningen vid olika träningsintensiteter kan dock påverka förmågan att byta från kolhydrater till fettoxidation.

Sammantaget ger studieresultaten bevis för att låg-GI-dieten kan resultera i fördelaktiga förändringar i substratoxidation under längre perioder av träning och förbättra uthållighetsprestanda jämfört med LCHF- eller HIGH-GI-dieten.

Studierestriktioner

Dietövervakning utfördes genom självrapporterade 24-timmarsåterkallelser, vilket kunde ha infört återkallelse, rapportering och träningsbias. Dessa samtal gjordes dock två gånger i veckan, vilket borde minska risken för slumpmässiga fel. Dessutom användes ett extra frågeformulär för matfrekvens för att minimera fel och bedöma näringsstatus innan studien.

Inga skillnader hittades mellan dieter under TT, vilket kan bero på att löpning kräver mer muskelmassa än cykling. Dessutom berövas inget glykogen från gastrocnemius och mindre glykogen bryts ner i benmusklerna.

Framtida studier behövs för att överväga olika kön och använda olika periodiseringar av makronäringsintag för att bättre förstå de mekanismer som är förknippade med fördelarna med dessa olika dieter. Metabolomikstudier skulle också kunna belysa pågående anpassningar i ämnesomsättningen.

Källor: