Eat-Lancet Planetary Diet visar ingen risk för demens, kan skydda mot Alzheimers

Eat-Lancet Planetary Diet visar ingen risk för demens, kan skydda mot Alzheimers

Kan en planetvänlig kost också skydda din hjärna? Ny studie kopplar ätmönster från Lancet till en lägre risk för demens, men bara om dina gener samarbetar.

I en nyligen genomförd studie iJournal of Prevention of Alzheimers DiseaseForskarna använde en stor svensk kohort (n = 25 898, ålder = 45-73 år) för att belysa eventuella samband mellan Eat-Lancet-diet och demensincidens. Effekterna av kovariater, inklusive Apoe ε4-status, uppskattades också. Studieresultaten visade att Eat-Lancet-dieten inte förvärrar demens men kan minska incidenten demens hos icke-bärare av ApoE ε4-genen.

bakgrund

Deltagarna utan rött kött fick lägre poäng på vissa mätvärden, vilket utmanade antaganden om "allt-eller-inget"-metoder till planetarisk hälsokost.

Framsteg inom medicinsk forskning och kliniska interventioner gör att människor kan leva längre än någonsin tidigare. Även om fördelarna med dessa framsteg inte kan underskattas, har de resulterat i att fler av den globala befolkningen överlevt efter reproduktiv ålder och ökat förekomsten av icke-smittsamma åldersrelaterade sjukdomar som cancer och demens.

För att bekämpa bördan av dessa sjukdomar syftar flera tidigare och pågående vetenskapliga studier till att reda ut riskfaktorerna förknippade med dessa sjukdomar och därigenom ge folkhälsomyndigheterna den kunskap som krävs för att begränsa deras förekomst. Med hjälp av denna forskning identifierade Lancet Commission on Dementia Prevention flera (n=14) modifierbara faktorer som kan förvärra demensrisker, inklusive fysisk inaktivitet, rökning, alkoholkonsumtion och fetma.

Även om kost inte var explicit listad, har tidigare forskning bekräftat dess samband med neurodegenerativa resultat. Vissa "hälsosamma" dieter som medelhavsdieten (MEDI) har visat sig minska risken för demens, medan ohälsosamma kostvanor som västerländsk kost (WD) gör det värre. Överraskande nog förblir Eat-Lancet Planetary Health Diet (2019) demensriskföreningar oprövade. Dieten är främst växtbaserad, vilket leder till att vissa experter tror att den kan minska dödlighetsrisken, medan andra hävdar att den kan påverka hjärnans hälsa negativt genom näringsbrister.

Om studien

Studien följde deltagarna i i genomsnitt 18 år och ger insikter om hur matvanor i mitten av livet kan påverka hjärnans hälsa mycket senare.

Den här studien syftar till att validera den neurodegenerativa säkerheten hos den ekologiskt hållbara planetariska näringsdieten genom att undersöka dess riskassociationer med demensincidens. Studiedata erhölls från Swedish Malmö Study and Cancer Study (MDCS), en långvarig, stor (n = 68 905) kohortundersökning av svenska individer som inleddes mellan 1991 och 1996.

Föreliggande analyser inkluderade individer i åldrarna 45 till 73 år med fullständig demens- och näringsdata. Studiedata som samlades in inkluderar näringsbedömning, demensbedömning, genetisk riskbestämning, amyloid-β-ackumuleringsbedömningar och sociodemografisk information.

Omfattande dietbedömning inkluderade deltagarnas kosthistorik registrerad med hjälp av validerade 7-dagars matdagböcker, deltagarnas ifyllda 168-objekt matfrekvensenkäter (FFQ) och sju Eat-Lancet följsamhetspoäng. Poäng erhölls från tidigare publikationer och kategoriserades i "proportionella poäng" (n = 4), "binära poäng" (n = 2) och "ordningsskala poäng" (n = 1). Bedömningarna har genomgått statistiska transformationer för att möjliggöra jämförelser mellan olika metoder.

Svenska Nationella Patientregistret (NPR) fastställde demens- och demenssubtyp (all-cause, vaskulär demens [VaD] och Alzheimers sjukdom [AD]) diagnoser. Demens klassificerades med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan (DSM-5) och International Classification of Diseases (ICD-9 och ICD-10).

Genetisk predisposition för demensrisk utvärderades med apolipoprotein E (APOE)-nivåer som proxy, med APOE ε4-status (bärare/icke-bärare) som en binär analysvariabel. Deltagarnas Aβ42-nivåer (CSF) mätt via innotest ELISA användes för Aβ-analyser. Sociodemografisk information, särskilt body mass index (BMI), fysisk aktivitet (17 aktiviteter), alkoholkonsumtion, utbildningsnivå och rökstatus, användes för potentiella störande faktorer.

Studieresultat

Det fanns inget samband mellan att följa Eat-Lancet-dieten och amyloid-β-patologi, ett kännetecken för Alzheimers som tyder på andra möjliga sätt som kosten kan skydda hjärnan.

Av de 68 905 MDC-deltagarna uppfyllde 30 446 de aktuella studiekriterierna och 25 898 fullbordade demens- och näringsinformation. Av dessa rapporterades 6,9 % (all orsak = 1 783, VAD = 426, AD = 1 040) utveckla demens år 2014 (uppföljningstid = 18 år) och 11,5 % (n = 2 976) år 2020.

Analys av Diet Dementia Association visade att fem av de sju bedömda poängen tydde på att kosthållning till måltidens kost minskade risken för att utveckla demens (totalt). Efter justering för utbildning som potentiell confounder, förblev tre poster statistiskt signifikanta, och efter fullständig justering för alla confounders (inklusive ålder, kön, säsong, utbildning, rökning, alkohol, fysisk aktivitet, BMI och energiintag), visade endast en poäng (Kesse-Guyot-poängen) ett signifikant samband med minskad risk för demens av alla orsaker.

Vid bedömning av AD-risken antydde en poäng att diettillgänglighet var positivt associerad med minskad AD-risk. Återigen, denna betydande association kvarstod endast för Kesse-Guyot-poängen efter full justering för alla konfounders.

Ingen av modellerna (med eller utan kovariatkorrigeringar) tyder på att tillgången på mat i kosten ökar risken för demens och validerar dess säkerhet.

Det är viktigt att notera att effektriktningen var likartad i de flesta bedömningar, men styrkan och statistisk signifikans hos föreningarna varierade beroende på vilken bedömningsmetod som användes för att mäta följsamheten till Eat-Lancet-dieten. Detta understryker vikten av hur kosthållsamhet bedöms i sådan forskning.

När man justerade för deltagarnas ApoE-ε4-status visade logistiska regressionsanalyser ett samspel mellan kost och genetisk predisposition för demens, särskilt för icke-bärare. Bärardeltagare visade inga förändringar i sin risk, men icke-bärare observerades signifikant minska sin totala risk (tre poäng) och AD-risk (fem poäng) efter Eat-Lancet Noidary adherence. VAD-risker visade inga sådana samband med genetisk status.

Inga samband hittades mellan näringsmottagare och amyloid-β (Aβ42) patologi mätt i delprovet med tillgängliga CSF-data.

Författarna genomförde även en rad känslighetsanalyser, bl.a. B. exkluderade deltagare med diabetes eller de som utvecklade demens inom fem år efter baslinjen, fann de liknande mönster i resultaten, vilket stöder robustheten i deras huvudsakliga resultat.

Slutsatser

Förutom för personer med diabetes eller de som utvecklade demens kort efter att de gick in i studien, förändrades inte nyckelfynden och gav tillförsikt till slutsatserna.

Den aktuella studien belyser den neurodegenerativa säkerheten hos Eat-Lancet-dieten, vilket visar att den inte ökar risken för demens i alla bedömningsmått. Istället kan kosten avsevärt minska risken för demens (total och AD), särskilt hos ApoE ε4 icke-bärare.

Men eftersom detta var en observationsstudie, kan resultaten inte bevisa kausalitet, och begränsningar inkluderar möjligheten till kvarstående förvirring, eventuell felrapportering av kostintag och kostförändringar under den långa uppföljningsperioden.

"Medan interventionsstudier behövs för att ytterligare klargöra effekterna av Eat Lancet-dieten på demensincidensen, visar resultaten av denna studie att miljömässig hållbarhet i kostråd kan översättas till strategier för att förebygga demens."

Källor: