Tidig diagnos av demens: nytt test kan förändra liv

Tidig diagnos av demens: nytt test kan förändra liv

Alzheimers sjukdom är ett ämne som berör många människor, särskilt med ökad förståelse för dess neurodegenerativa natur. Under de senaste åren har Alzheimer Research Initiative (AIF) tagit på sig uppgiften att avslöja vanliga myter om denna komplexa sjukdom. Denna utbildning är avgörande då missförstånd ofta kan leda till förvirring och felaktiga antaganden.

En av de vanligaste missuppfattningarna är att Alzheimers och demens är samma sak. Det är viktigt att förstå att demens är en samlingsterm för en mängd olika symtom som är förknippade med mental nedgång, där Alzheimers är den vanligaste formen. Faktum är att omkring 60 procent av demensfallen beror på Alzheimers. Alzheimers sjukdom manifesteras inte bara av minnesförlust, utan också av svårigheter med rumslig förståelse och orientering, vilket skiljer den från andra typer av demens såsom vaskulär demens eller Lewy-kroppsdemens.

Missförstånden om Alzheimers

En annan vanlig myt är tanken att Alzheimers bara är en bieffekt av ålderdom. Detta är missvisande. Även om åldersrelaterad glömska är normalt är Alzheimers en allvarlig sjukdom. Forskning visar att hos Alzheimers patienter angriper specifika proteiner som amyloid-beta och tau hjärnan och bildar avlagringar som försämrar funktionaliteten. Sådana avlagringar kan detekteras med hjälp av avbildningstekniker såsom magnetisk resonanstomografi, vilket är viktigt vid diagnosen.

Dessutom tror många att bara äldre får Alzheimers. Även om ålder är den största riskfaktorn är inte alla som drabbas seniorer. Tidig demens är en realitet som drabbar personer under 65 år. I vissa fall kan denna form av Alzheimers förekomma hos upp till 100 av 100 000 personer mellan 45 och 65 år. Siffrorna ska jämföras med den äldre åldersgruppen, där cirka 5 000 personer lider av Alzheimers.

En annan myt är att barn till Alzheimerspatienter också kommer att få sjukdomen. Verkligheten är dock en annan: de flesta fall av Alzheimers är inte genetiska. Även om vissa genetiska faktorer kan öka risken, garanterar detta inte att avkomman också kommer att påverkas. Statistik visar att ålder fortsätter att vara den viktigaste riskfaktorn.

Dessutom utgår man ofta från att Alzheimers är obotligt och därför finns det inga behandlingsalternativ. Även om det för närvarande inte finns något botemedel, finns det olika terapier som kan bromsa utvecklingen av sjukdomen. Medicinering, minnesträning och fysisk aktivitet har visat sig vara effektiva för att hjälpa drabbade att behålla sin självständighet.

Fördjupa förståelsen för sjukdomen

En särskilt känslig myt är tron ​​att Alzheimers patienter dör av andningssvikt. Många tror att glömska vid andning är dödlig. Sanningen är att i de avancerade stadierna av sjukdomen har patienterna allvarlig fysisk försämring och kräver intensivvård. Under denna fas är de särskilt mottagliga för infektion, som ofta visar sig vara dödsorsaken. Enligt AIF dör många av de drabbade av luftvägssjukdomar, som främjas av allmän fysisk försämring.

Även om Alzheimers uppfattas som ett oundvikligt öde, har forskare identifierat sätt att minska risken för sjukdomen. En hälsosam livsstil kan hjälpa, inklusive genom att sänka LDL-kolesterolnivåerna, främja utbildning, minska fetma och hantera stress. Dessa förebyggande åtgärder kan avsevärt bidra till att minska risken och undvika tidiga sjukdomar.

Forskare rekommenderar också att man undviker social isolering och leder en aktiv livsstil för att bevara kognitiva förmågor så länge som möjligt. Dessa åtgärder kan inte bara öka det personliga välbefinnandet, utan också minska risken för att utveckla Alzheimers.