Socioekonomiska klyftor finns i covid-19-vaccination bland äldre svenskar

Socioekonomiska klyftor finns i covid-19-vaccination bland äldre svenskar

Sveriges vårens Covid-19-vaccinationsprogram är i sitt slutskede på flera håll i landet. Programmet inkluderade gratis boosterdoser för personer med ökad risk för allvarlig sjukdom, inklusive de äldsta medlemmarna i samhället.

Parallellt presenteras forskning om vilka faktorer som påverkade upptaget av covid-19-vaccination bland äldre både under och efter pandemin fram till början av 2024. Studien, publicerad i tidskriften Public Health, omfattar mer än två miljoner människor i åldrarna 65 år.

Geografi och socioekonomi

Resultaten bekräftar uppkomsten av vissa regionala skillnader i vaccinationsupptag bland äldre i Sverige. När vaccinerna rullades ut i december 2020 var 95 procent av de äldre vaccinerade, utan några signifikanta skillnader i upptag mellan regioner i Sverige. Detta har dock gradvis förändrats.

Studietiderna för booster- och säsongsdoser visar på en minskande andel äldre som fortsätter att vaccineras, framför allt i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län och bland 65-80-åringar. De lägsta siffrorna i studien, mindre än 60 procent vaccinerade, var 65-80-åringar i de tre tunnelbanorna för full vaccination med en sjätte dos.

Förutom regionala skillnader observerades även andra faktorer än geografiska faktorer ha ett större inflytande. Andelen vaccinerade var betydligt lägre bland män, personer födda utanför Sverige och personer med låga inkomster och låg utbildning. Detta överensstämmer med tidigare studier, vilket tyder på att skillnaderna kvarstår trots vidtagna åtgärder.

Skillnaderna måste minskas

En möjlig förklaring till de regionala skillnaderna ses som brister i nationell samordning och prioriteringar. Forskarna från Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten menar att resultaten lyfter fram vikten av att använda riktade insatser för att minimera regionala variationer.

Både regionala och socioekonomiska ojämlikheter beskrivs som ett hot mot vaccinationsprogram. Första författare till studien är Yiyi Xu, docent i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrlenska akademin, Göteborgs universitet:

"Lägre vaccinationsupptag ökar sårbarheten för svår Covid-19 och post-Covid, särskilt bland äldre människor. Nationell samordning är fortfarande nyckeln till att säkerställa en konsekvent vaccinationstäckning och fokus bör ligga på socioekonomiskt missgynnade grupper som konsekvent har lägre upptagshastighet", säger hon.

Att koppla covid-19-vaccinationer till rutinmässiga hälsoåtgärder som influensavaccinationer kan öka upptagningshastigheten för covid-19-vaccin, minska de hinder som verkar finnas och minska folkhälsokostnaderna. "

Yiyi Xu, docent i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Källor: