Att äta mer baljväxter och grönsaker sänker stress genom att öka nyttiga tarmbakterier, visar studien

Att äta mer baljväxter och grönsaker sänker stress genom att öka nyttiga tarmbakterier, visar studien

Japanska forskare visar att kost rik på baljväxter och grönsaker kan hjälpa till att sänka stressnivåerna – inte bara genom näringsämnen, utan tillväxten av specifika tarmbakterier.

I en studie som nyligen publicerats i tidskriftenKlinisk näring asparForskarna undersökte sambandet mellan kostkvalitet, stress och tarmmikrobiota. Människor utsätts för stressfaktorer dagligen och långvarig exponering kan ha en negativ inverkan på kropp och själ. Dessutom kan detta leda till migrän, neuros, magsår, ångest och depression. Tarmmikrobiotan har kopplats till stress, med studier som tyder på att stress kan förändra sammansättningen av tarmmikrobiotan och att tarmmikrobiotan i sin tur kan påverka stressreaktioner.

Dessutom tyder epidemiologiska studier på att kosten spelar en avgörande roll vid stress, med olika livsmedel och näringsämnen som påverkar stressnivåerna. Näringsprofilering är vetenskapen om att rangordna eller klassificera livsmedel baserat på deras näringsvärde för att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Nutrient Profile Models (NPM) fungerar som omfattande bedömningsindex som tar hänsyn till flera näringsämnen samtidigt snarare än att fokusera på en enda.

Olika NPM har utvecklats för att bedöma kostkvalitet. En sådan NPM är Nutrient Rich Food Index 9.3 (NRF9.3), som kan appliceras på enskilda livsmedel, menyer, måltider och hela dieter. Det finns dock begränsade studier om sambandet mellan hälsoindikatorer och NRF9.3. Dessutom, före denna forskning, har ingen studie undersökt sambandet mellan NRF2.3 och tarmmikrobiota eller stress.

Om studien

Livsmedel fungerade som ingångspunkter: natto, tomater och grön paprika placerades som startnoder i nätverksmodellen, vilket initierade diet → mikrobiom → stresskedja.

I den aktuella studien undersökte forskarna sambanden mellan kostkvalitet, stress och tarmmikrobiota. De använde data från Sukoyaka Health Survey bland japanska vuxna i åldern 20 till 80, som genomfördes två gånger om året (på vintern och sommaren). Denna studie analyserade data från somrarna 2019 och 2020. Det korta frågeformuläret (BJSQ) bedömde mentala och fysiska stressresponsvärden, och matfrekvensenkäten (FFQ) bedömde mat och näringsintag.

Tarmmikrobiotans sammansättning analyserades med användning av hagelgevärsmetagenomik. NRF9.3 användes för att bestämma dietens kvalitet. NRF9.3-poängen beräknades med hjälp av FFQ-data, med högre värden som indikerar en diet rik på nyttiga näringsämnen (t.ex. mineraler, fibrer, fibrer, vitaminer) och låga på näringsämnen som ska konsumeras måttligt (t.ex. mättat fett, natrium, tillsatta sockerarter).

Hierarkisk klustring användes för att stratifiera ämnen baserat på deras stressnivåer. Tarmmikrobiotans sammansättning och kostkvalitet jämfördes mellan kluster. En explorativ probabilistisk nätverksmodelleringsanalys utfördes för att undersöka de statistiska sambanden och möjliga medieringsvägar mellan tarmmikrobiota, kostfaktorer och stressrespons samtidigt som man justerade för ålder, kroppsmassaindex och blodtryck. Författarna noterade att andra potentiella störande faktorer som fysisk aktivitet, socioekonomisk status och användning av probiotika inte kunde justeras för i denna analys.

Viktigt är att studieurvalet bestod av en majoritet av kvinnliga deltagare, vilket kan påverka resultatens generaliserbarhet.

Resultat

Ålder spelade en dold roll: Äldre deltagare visade starkare samband mellan dåliga kostvärden, förändrade tarmbakterier och högre blodtryck i väganalysen.

Studien omfattade i genomsnitt 1 058 friska vuxna i åldern 48,9 år. Majoriteten av deltagarna var kvinnor, vilket kan påverka resultatens generaliserbarhet. Hierarkisk klusteranalys identifierade tre (optimala) kluster (1–3). Kluster 2 och 3 hade signifikant högre respektive lägre stressresponspoäng, vilket representerade hög stress- och stressgrupper. Kluster 1 representerade medelstressgruppen. Dessutom hade kluster 2 signifikant lägre NRF9.3-värden än andra kluster, vilket tyder på dålig kostkvalitet.

Dessutom hade kluster 2 signifikant minskat grönsaks- och pulsintag jämfört med andra kluster. Forskare undersökte ytterligare specifika livsmedel i FFQ och uppskattade individuellt dietintag inom nio vegetabiliska och fyra impulsbaserade livsmedel. De fann att kluster 2 hade ett signifikant lägre intag av grön paprika, tomater och natto än de andra klustren.

Kluster 2 visade också signifikant reducerade relativa frekvenser avRuminococcusOchLachnospirajämfört med kluster 3 ochCollinsellaJämfört med kluster 1. Forskarna fann en statistiskt stödd medlingsväg: ett samband mellan NRF9.3 ochLachnospirasåväl som däremellanLachnospiraoch stressresponsvärden, men inte direkt effekt av NRF9.3 på stressvärden. Det fanns också ett signifikant samband mellan mängden grön paprika, natto och tomater som konsumerades och Nrf9.3.

Även om natto är en traditionell japansk mat, kontextualiserar författarna sina resultat genom att notera att liknande bioaktiva komponenter kan hittas i globalt konsumerade fermenterade livsmedel som tempeh eller kimchi.

Slutsatser

Stresskluster visade oväntade hälsomönster: Högstressgruppen hade signifikant lägre blodtryck än lågstressklustret - ett kontraintuitivt fynd som pekar på komplexa fysiologiska stressanpassningar.

Sammantaget var en högre NRF9.3-poäng associerad med ökad relativ överflödLachnospiraoch reducerade poäng för fysisk och psykisk stress. ÖkadeLachnospiraFrekvensen var också associerad med en lägre stressrespons. Sambandet mellan kostkvalitet och stress verkar förmedlas avLachnospirasnarare än att vara en direkt effekt av kosten på stress. Dessutom var ökad konsumtion av grön paprika, natto och tomater associerad med högre NRF9.3-nivåer ochLachnospiraFrekvensen var i sin tur associerad med minskade stressresponspoäng.

Begränsningar av studien inkluderar den självrapporterade naturen hos matvanor och kostintag, möjlig urvalsbias associerad med ett hälsomedvetet, övervägande kvinnligt japanskt urval, dålig generaliserbarhet till andra populationer, begränsad justering för konfounders och användningen av en subjektiv bedömning av stress (BJSQ) snarare än objektiva biomarkörer. Tvärsnittsdesignen förhindrar också slutsatser om orsakssamband mellan kost, tarmmikrobiota och stress. Ytterligare longitudinella studier behövs för att avgöra om specifika kostkomponenter påverkar stressresponsen genom modulering av tarmmikrobiotan.

Författarna noterar att natto, tomater och grön paprika identifierades i denna japanska kohort, liknande bioaktiva komponenter finns i andra livsmedel som konsumeras globalt, och bredare kostmönster rika på polyfenoler, fibrer och fermenterad mat kan också vara relevant för stressreglering.

Källor: