Den norska studien visar ungdomar

Den norska studien visar ungdomar

Ny forskning som har följt norska tonåringar i över ett decennium visar att att bli mer aktiv i tonåren avsevärt kan minska risken för depression och avslöjar träningens verkliga kraft för mental hälsa.

En forskargrupp från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet följde en stor grupp barn och ungdomar mellan 6 och 18 år och fann att unga ungdomar som ökar sin fysiska aktivitet från och med 14 års ålder har en lägre risk att utveckla depression senare i livet. Studien publiceras iJournal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry.

bakgrund

En signifikant ökning av förekomsten av egentlig depression bland unga har observerats under det senaste decenniet. Övergångsperioden från barndom till tonår är särskilt känslig för utvecklingen av psykiska störningar, inklusive depression.

Fysisk aktivitet är en lovande förebyggande intervention för mental hälsa och allmänt välbefinnande. Ökad fysisk aktivitet som insats för att förebygga depression hos barn och ungdomar har dock endast visat en blygsam korttidseffekt. Detta belyser behovet av mer forskning med längre uppföljningstid.

Majoriteten av observationsstudier syftar till att förstå om ett barn med högre nivåer av fysisk aktivitet har mindre depression än andra barn med lägre nivåer av fysisk aktivitet. Denna typ av tvärsnittsanalys (“between-person”) kan dock inte bedöma risken för depression korrekt.

Longitudinella jämförelser, som jämför förändringar hos en individ över tid (jämförelse inom-person), ger mer korrekt information för att planera behandling eller utveckla en förebyggande intervention.

Med tanke på den betydande inverkan av fysisk aktivitet på mental hälsa utformade forskare denna studie för att undersöka sambanden mellan fysisk aktivitet, stillasittande tid och depressiva symtom. De inkluderade stillasittande tid i analysen eftersom det är en väsentlig parameter för att förutsäga hälsa, oberoende av fysisk aktivitet. Genom att använda intern-person-analyser i denna studie kontrollerade forskare för alla stabila, omätade förvirrande faktorer, vilket gav mer robusta resultat än traditionella jämförelser mellan personer.

Studiedesign

Studien analyserade data från 873 deltagare i Trondheim Early Secure Study, en kohortstudie av barn födda 2003 och 2004 i Trondheim, Norge. Deltagarna följdes från 6 till 18 års ålder.

Deltagarnas fysiska aktivitet utvärderades vartannat år med hjälp av en accelerometer, och kliniska intervjuer genomfördes för att fastställa deras mentala hälsa. Studien analyserade sju omgångar av data (6, 8, 10, 12, 14, 16, 18 år) som de samlat in.

"Vi undersökte också om tro på ens fysiska förmågor, kroppsuppfattning och idrottsdeltagande har en inverkan på sambandet mellan fysisk aktivitet och depression", säger professor Silje Steinsbekk, Institutionen för psykologi vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.

Studieresultat

Studien fann att ungdomar i åldrarna 14 till 18 (mitten till sena tonåren) med lägre nivåer av fysisk aktivitet hade en högre risk att utveckla depressiva symtom två år senare. Denna association var liknande för manliga och kvinnliga deltagare.

Studien lyckades dock inte hitta ett samband mellan stillasittande tid och depressiva symtom. När det gäller den motsatta påverkansriktningen fann studien att ökade nivåer av depressiva symtom förutspådde minskad fysisk aktivitet i åldrarna 10 till 12 och 14 till 16 år.

Viktigt är att studien testade om faktorer som träningssjälvkänsla, kroppsuppfattning eller idrottsdeltagande förklarade sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom. Forskarna fann dock att ingen av dessa faktorer förmedlade föreningen.

Undersök betydelse

Studien visar att unga som ökar sin fysiska aktivitetsnivå från och med 14 års ålder har en lägre risk att utveckla depressiva symtom senare i livet. Medan skyddsstatus endast fastställdes från 14 års ålder och framåt, var skillnaden i effektstorlek jämfört med tidigare åldrar inte statistiskt signifikant. En liknande nytta av fysisk aktivitet har dock inte observerats tidigare år.

"Detta fynd gällde för ungdomar i åldrarna 14 till 16 och 16 till 18. Både summan av daglig fysisk aktivitet och andelen aktiviteter som är mer intensiva och särskilt viktiga för vår hälsa skyddar mot symtom på depression", säger Steinsbekk.

I yngre åldersgrupper finner studien att deltagare som har fler depressiva symtom har större sannolikhet att ha lägre nivåer av fysisk aktivitet.

"Även om vi fann att fysisk aktivitet i tonåren verkade vara skyddande mot depressionssymtom, var detta inte sant för unga ungdomar i åldern 10 till 14. Däremot fann vi en motsatt korrelation från 10 till 12 och 14 till 16 år: de som hade fler symtom på depression var mer benägna att engagera sig i mindre fysisk aktivitet."

Studien lyckades inte hitta ett samband mellan tid som spenderas i stillasittande aktivitet och risken för depressiva symtom, vilket visar att mätningen inte bara är motsatsen till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är förknippat med en känsla av prestation, självkänsla, neurofysiologiska effekter, sociala interaktioner, kamratskap och tillhörighet, som tillsammans bidrar till en individs fysiska och psykiska välbefinnande.

Som nämnts av forskare kan dessa resultat inte generaliseras till kliniska prover av ungdomar med depression eftersom sambandet mellan fysisk aktivitet och depression är starkare i kliniska prov. På samma sätt kan dessa resultat kanske inte generaliseras till andra populationer eftersom förekomsten av psykiska problem är lägre i Norge och norska barn rapporteras vara mer fysiskt aktiva än andra europeiska barn.

Det är också värt att notera att effekterna som hittades i den här studien var måttliga i storlek, och även om de kan ackumuleras med tiden, påverkar många faktorer om unga människor utvecklar depressiva symtom.

Sammantaget tyder studien på att insatser som syftar till att öka fysisk aktivitet hos unga kan bidra till att förebygga utvecklingen av depressiva symtom.

Källor: