Forskare kopplar D-vitaminbrist i barndomen till hjärtsjukdomar hos vuxna
Barn med låga D-vitaminnivåer löper högre risk för tidig hjärtsjukdom, enligt en decennielång finsk studie. Kan tidig tillskott förändra strömmen av kardiovaskulär prevention? I en nyligen publicerad artikel publicerad i European Journal of Preventive Cardiology undersökte forskare i Finland om lågt serum 25-hydroxivitamin D (25-OH-vitamin D) i barndomen är associerat med utvecklingen av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos vuxna (ASCVD). Deras resultat tyder på att låga D-vitaminnivåer i barndomen är oberoende förknippade med utvecklingen av tidig ASCVD i vuxen ålder. Denna forskning kan identifiera en viktig tidig riskmarkör för kardiovaskulär sjukdom som...
Forskare kopplar D-vitaminbrist i barndomen till hjärtsjukdomar hos vuxna
Barn med låga D-vitaminnivåer löper högre risk för tidig hjärtsjukdom, enligt en decennielång finsk studie. Kan tidig tillskott förändra strömmen av kardiovaskulär prevention?
I en nyligen publicerad artikel iEuropean Journal of Preventive CardiologyForskare i Finland undersökte om lågt serum av 25-hydroxivitamin D (25-OH-vitamin D) i barndomen är associerat med utvecklingen av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos vuxna (ASCVD).
Deras resultat tyder på att låga D-vitaminnivåer i barndomen är oberoende förknippade med utvecklingen av tidig ASCVD i vuxen ålder. Denna forskning kan identifiera en viktig tidig riskmarkör för kardiovaskulär sjukdom som informerar riktade förebyggande insatser.
bakgrund
Tidigare observationsstudier på vuxna har visat att låga D-vitaminnivåer i serum är associerade med en ökad risk för kardiovaskulära händelser.
I en tidigare uppsats fann detta team av finska forskare att låga D-vitaminnivåer i barndomen var korrelerade med högre tjocklek av intima media i halspulsådern hos vuxna. Detta är en etablerad markör för ateroskleros, vilket indikerar att plack gradvis byggs upp i artärväggarna. Detta gör så småningom att artärerna smalnar av och blockerar blodflödet. Om placket spricker kan det leda till blodproppar.
På grund av dessa mekanismer kan D-vitaminbrist öka risken för hjärtsjukdomar. Det är dock fortfarande oklart om låga D-vitaminnivåer under barndomen kan förutsäga faktiska kardiovaskulära händelser i vuxen ålder.
Om studien
Forskarna undersökte om nivåer av 25-hydroxivitamin D i barndomsserum är associerade med ASCVD. Hypotesen är baserad på nya bevis för att tidig exponering för mat kan påverka långvarig kardiovaskulär hälsa. Med tanke på att vitamin D påverkar vaskulära och inflammatoriska vägar, syftade denna studie till att undersöka dess potentiella roll som en tidig livsriskmarkör för senare kardiovaskulära händelser.
Den prospektiva kohortstudien använde data från 3 516 deltagare i kardiovaskulär risk i den unga FINNS-studien. Serum 25-OH vitamin D-koncentrationer utvärderades 2010 med frysta serumprover som ursprungligen samlades in 1980 när deltagarna var mellan 3 och 18 år gamla.
Den genomsnittliga vitamin D-nivån i barndomen var 51,3 nmol/l med en medelålder på 10,5 år. Barnmätningar inkluderade också body mass index (BMI) och lipidnivåer (särskilt low-density lipoprotein [LDL], high-density lipoprotein [HDL] och triglycerider), blodtryck, kostvanor, socioekonomisk status, rökstatus och fysisk aktivitet.
Kardiovaskulära händelser spårades genom koppling till finska nationella hälsoregister, inklusive National Health Index och Vårdregistret för hälso- och sjukvård, fram till 2018.
COX-proportionella hazardmodeller användes för att undersöka samband mellan olika gränspunkter för barndomens vitamin D och ASCVD-risk i vuxen ålder, med justering för kön, ålder och andra konventionella riskfaktorer i tidiga liv.
Studien analyserade specifikt flera trösklar (cut points) för vitamin D-nivåer - 31, 33, 35, 37, 39, 41 och 43 nmol/L - för att bedöma vilka koncentrationer som var starkast associerade med framtida ASCVD-händelser.
Resultat
Forskarna fann att låga nivåer av 25-OH-vitamin D under barndomen var signifikant associerade med en högre risk för vuxna ASCVD-händelser. Specifikt har D-vitaminnivåer under 31, 33, 35 eller 37 nmol/L förknippats med en ökad risk för ASCVD i vuxen ålder. Till exempel hade barn med D-vitaminnivåer under 35 nmol/L mer än dubbelt så stor risk för ASCVD jämfört med patienter med högre nivåer (hazard ratio, 2,19 [95 % CI, 1,30–3,69]; justerat för flera riskfaktorer). Dessa samband förblev signifikant även efter justering för många barndomsriskfaktorer, inklusive BMI, kolesterol, blodtryck, kost och fysisk aktivitet.
Dessa associationer förblev konsekventa i ytterligare analyser inklusive benägenhetspoängjustering och justering för vitamin D-nivåer hos vuxna. Nästan en femtedel av kohorten hade D-vitaminnivåer under 37 nmol/L under barndomen.
Resultaten tyder på att suboptimal vitamin D-status tidigt i livet är associerad med ökad kardiovaskulär risk decennier senare, oberoende av andra kända riskfaktorer.
Studien undersökte också potentiella mekanismer och fann att vitamin D-receptorer finns i hela det vaskulära systemet och att den aktiva formen av vitamin D kan hjälpa till att minska inflammation, reglera blodtrycket och reglera långsamt vaskulärt åldrande, vilket alla kan påverka långvarig kardiovaskulär hälsa.
Slutsatser
Denna studie tyder på att låga D-vitaminnivåer i barndomen är oberoende förknippade med tidig ASCVD i vuxen ålder, vilket belyser en potentiell riskmarkör för kardiovaskulär sjukdom i tidigt liv.
Resultaten stöder nuvarande rekommendationer för att upprätthålla adekvata vitamin D-nivåer hos barn och kan ge information om förebyggande strategier. Studiens styrkor inkluderar en stor, befolkningsbaserad kohort med långtidsuppföljning, robusta hälsoregister och en omfattande bedömning av kardiovaskulära riskfaktorer i barndomen.
Begränsningar inkluderar dock potentiella mätfel från att använda serumprover lagrade i 30 år, även om D-vitamin är relativt stabilt under sådana förhållanden. Kohorten var etniskt homogen (vita européer) och begränsad generaliserbarhet. Vid uppföljningen var deltagarna också relativt unga och många hade ännu inte nått den ålder då ASCVD är vanligare, vilket motiverar fortsatt uppföljning.
Studiens observationella karaktär utesluter dessutom att man etablerar ett direkt orsakssamband mellan D-vitaminnivåer i barndomen och efterföljande kardiovaskulära händelser.
Sammanfattningsvis ger studien tidiga bevis som kopplar D-vitaminstatus till kardiovaskulär hälsa hos vuxna. Att optimera D-vitaminintaget i barndomen kan ge en kostnadseffektiv och lättimplementerad strategi för att minska risken för ASCVD på lång sikt. Men ytterligare forskning, inklusive randomiserade studier, kommer att krävas för att bekräfta orsakssamband och förfina rekommendationer.
Källor:
- Childhood 25-OH-vitamin D Levels Predict Early Cardiovascular Outcomes in Adulthood: The Cardiovascular Risk in Young Finns Study. Niemelä, J., Laitinen, T.T., Nuotio, J., Pahkala, K., Rovio, S., Viikari, J., Kähönen, M., Lehtimäki, T., Loo, B., Laitinen, T.P., Jokinen, E., Tossavainen, P., Magnussen, C.G., Juonala, M., Raitakari, O. European Journal of Preventive Cardiology (2025). DOI: 10.1093/eurjpc/zwaf271, https://academic.oup.com/eurjpc/advance-article/doi/10.1093/eurjpc/zwaf271/8121524