Metylenblått produceras som tillsats vid septisk chock

Metylenblått produceras som tillsats vid septisk chock

Kan ett gammalt läkemedel erbjuda nytt hopp för septisk chock? Upptäck hur metylenblått kan förändra kritikerna, men varför läkarna fortfarande är försiktiga.

Metylenblått är en aromatisk förening som används för att behandla methemoglobinemi, en sällsynt blodsjukdom som påverkar syrgasrörets kapacitet hos röda blodkroppar. Den kväveoxidhämmande aktiviteten av metylenblått gör det till en potentiell tilläggskandidat för behandling av septisk chock, särskilt i refraktära fall. Publicerad i en recensionsartikel publicerad i tidskriftenCUREUSFörfattarna diskuterar de teoretiska mekanismerna, farmakokinetiken, kliniska bevis och praktiska överväganden för användningen av metylenblått vid septisk chock.

bakgrund

Om septisk chock: Metylenblått behandlar methemoglobinemi, en blodsjukdom där hemoglobin inte kan transportera syre, genom att omvandla järn till funktionellt järn i röda blodkroppar.

Septisk chock är ett livshotande tillstånd som kännetecknas av djupgående cirkulations- och cellulära/metaboliska avvikelser som avsevärt ökar dödligheten, med frekvenser som närmar sig 40-60 % i vissa fall. Sjukdomen kännetecknas av allvarliga cirkulations- och cellavvikelser som resulterar i djupgående utvidgning av blodkärlen (kärlvidgning), blodtryckssänkning och otillräcklig vävnadssugning.

Noradrenalin, en signalsubstans i katekolaminfamiljen, är förstahandsläkemedlet som används för att behandla septisk chock, vilket ökar blodtrycket genom att blodkärlen dras samman. Långvarig eller högdos katekolaminterapi är dock associerad med flera negativa hälsoresultat, vilket flyttar intresset mot katekolaminpareringsstrategier.

Nuvarande riktlinjer rekommenderar vasopressin som ett andra läkemedel vid septisk chock. Metylenblått har nyligen uppmärksammats som en potentiell adjuvanskandidat för behandling av septisk chock på grund av dess hämmande effekt på kväveoxidvägen, som spelar en central roll i patofysiologin för septisk vasodilatation.

Hur metylenblått fungerar

Medicinsk multitasker: Det används som ett kirurgiskt färgämne för att spåra lymfkörtlar, färga bencement under ledersättningar och för att upptäcka läckor i gastrointestinala operationer genom att blåsa urinen.

Metylenblått är en aromatisk förening som används som både kirurgiskt färgämne och läkande medel. Den finns tillgänglig som en 1% (10 mg/ml) lösning för intravenös administrering i kliniska miljöer. Det har en halveringstid på cirka fem timmar hos friska individer, och dess koncentration i blodet toppar inom 30 minuter efter intravenös administrering.

Vid septisk chock uppreglerar proinflammatoriska cytokiner och endotoxiner djupt det inducerbara kväveoxidsyntas-enzymet (INOS), vilket resulterar i överdriven produktion av kväveoxid. Den potenta vasodilaterande effekten av kväveoxid är den huvudsakliga mediatorn för avslappning och vasodilatation av vaskulära muskler som observeras vid septisk chock.

Metylenblått avbryter denna reaktionskedja genom två mekanismer: direkt hämning av INOS och efterföljande förhindrande av kväveoxidproduktion eller hämning av lösligt guanylatcyklas, ett enzym som aktiveras av kväveoxid och som ansvarar för dess vasodilaterande effekter. Metylenblått kan också direkt screena för kväveoxid, och dess antioxidantegenskaper kan bidra till att förbättra effekterna av septisk chock.

Metylenblått i septisk chock

Fish Pharmacy Staple: Aquarists använder det för att bekämpa svampinfektioner hos fisk och skydda ägg från svamp samtidigt som de behandlar nitritförgiftning i vattenmiljöer.

Den första pilotstudien av den terapeutiska effekten av metylenblått hos patienter med septisk chock genomfördes 1995, som rapporterade en övergående ökning av blodtrycket med minimal effekt på hjärtprestanda.

Den första randomiserade kontrollerade pilotstudien genomfördes 2001 och rapporterade att metylenblått som tilläggsterapi minskade vasopressorterapi hos patienter med septisk chock utan att påverka syretillförseln eller andra blodparametrar.

En studie genomförd 2002 rapporterade att metylenblått ökade blodtrycket men hade ingen signifikant effekt på cytokinnivåer eller dödlighet hos patienter med septisk chock.

På senare år har det funnits ett förnyat intresse för metylenblått för behandling av septisk chock. En encenter, randomiserad kontrollerad studie genomförd 2023 rapporterade att högdos metylenblått signifikant minskade noradrenalinbaserad behandling och förkortade intensivvårdsavdelningen (ICU) och sjukhusvistelsen. Inga effekter på mortalitet eller allvarliga biverkningar observerades dock i studien.

Förutom dess vasopressorbesparande effekt antydde en studie från 2025 med en bolusdos på 4 mg/kg en potentiell dödlighetsfördel, även om denna effekt var dosberoende och inte konsekvent observerad i alla studier. Preliminära bevis från en fallserie tyder på att metylenblått även kan ha antiinflammatoriska effekter hos patienter med septisk chock som behandlas med noradrenalin och vasopressin.

En studie från 2025 som jämförde metylenblått och vasopressin som tilläggsläkemedel fann att vasopressin var mer effektivt än metylenblått bortom det initiala 6-timmarsfönstret för att minska behovet av noradrenalin, förbättra laktatnivåerna och förbättra organfunktionen.

Stora metaanalyser som genomfördes 2024 rapporterade lågsäkerhetsbevis som tyder på att metylenblått kan minska dödlighetsrisken, även om en analys inkluderade icke-septiska populationer. Analyserna visade också ökat blodtryck och systemiskt vaskulärt motstånd samt minskad intensivvård och sjukhusvistelse hos patienter med septisk chock.

När det gäller den optimala dosen av metylenblått, tyder befintliga bevis på att högre bolusdoser av metylenblått (t.ex. 4 mg/kg) specifikt kan ge en mortalitetsfördel hos patienter med septisk chock, även om både höga och låga doser minskade vasopressorbehovet. När det gäller den optimala tidpunkten för administrering tyder bevis på att metylenblått är mer lämpligt som ett tredjehandsmedel än som en andrahandsersättning för vasopressin.

Säkerhetsprofil

SOCIALA MEDIER: De senaste trenderna främjar icke godkända användningar som anti-aging eller kognitiv förbättring, men experter varnar för toxicitetsrisker och läkemedelsinteraktioner utan medicinsk övervakning.

Metylenblått tolereras i allmänhet väl när det ges i rekommenderade doser, det vill säga 1 till 4 milligram per kilo kroppsvikt. Kritiska säkerhetsöverväganden inkluderar:

• Absolute Kontraindikationen bei Patienten mit G6PD -Mangel oder mit serotonergen Medikamenten
• Muss in 5% Dextrose (nicht normaler Kochsalzlösung) verdünnt werden, um Niederschläge zu vermeiden

Men i vissa fall kan det orsaka milda till måttliga negativa hälsoeffekter, inklusive blågrön missfärgning av urin, hud och slemhinnor, hemolytisk anemi, serotonergt syndrom och hjärtrytmer.

Framtida instruktioner

Sammantaget tyder nuvarande bevis på att metylenblått har ytterligare fördelar hos patienter med septisk chock, inklusive minskat behov av vasopressorer som noradrenalin och kortare varaktighet av intensivvård och sjukhusvistelser. Men det stöds för närvarande inte som ersättning för etablerade andra linjens medel som vasopressin. Ytterligare studier behövs för att fastställa dess roll i klinisk praxis, särskilt som en tredje parts intervention.

Framtida studier bör fokusera på att bestämma optimala doseringsregimer, tidpunkt för administrering, infusionshastigheter och behandlingens varaktighet. Det är också viktigt att identifiera specifika patientpopulationer som kommer att dra mest nytta av denna intervention med hjälp av prediktiva biomarkörer eller kliniska egenskaper.

Källor: