Forskare visar hur uppfostran och genetik samverkar för att forma framgång

Forskare visar hur uppfostran och genetik samverkar för att forma framgång

Hur mycket avgör dina gener och din uppväxt din framgång? En landmärke norsk studie beskriver det komplexa samspelet mellan genetik, familj och socialpolitik för att forma vem som trivs.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriftenNaturkommunikationForskare undersökte de miljömässiga och genetiska bidragen till fyra nyckelindikatorer för socioekonomisk status (SES) i Norge, nämligen förmögenhet, inkomst, yrkesprestige och utbildningsnivå. Deras resultat tyder på att genetisk variation konsekvent förklarade mer av skillnaderna i utbildningsnivå och yrkesprestige, med utbildning som generellt visar det högsta genetiska inflytandet.

Miljöfaktorer Familjeinvolverade miljöfaktorer bidrog däremot mer till avvikelser i utbildningsnivå och förmögenhet. Studien noterar att på grund av urvalets egenskaper kan dess uppskattningar vara tillämpliga på en övre medelklass i den norska befolkningen. Författarna noterar också att deras resultat kanske inte är generaliserbara till mer socioekonomiskt olika eller icke-europeiska befolkningar.

bakgrund

SES är nära förknippat med viktiga livsresultat, inklusive subjektivt välbefinnande, dödlighet och hälsa. Därför är förståelsen av den genetiska och ekologiska grunden för SES ett stort forskningsfokus. SES är dock en bred och inkonsekvent uppmätt konstruktion, med en recension som identifierar 149 unika indikatorer.

Forskare fokuserar vanligtvis på en gemensam kärna av fyra viktiga SES-indikatorer: förmögenhet, inkomst, yrkesprestige och utbildningsnivå. Trots deras utbredda användning förblir systematiska jämförelser av deras genetiska och miljömässiga underlag begränsade. Ärftlighet, definierad som andelen egenskapsvariation på grund av genetiska faktorer, kan uppskattas med hjälp av familje- eller genotypbaserade metoder.

Dessa metoder ger dock ofta olika uppskattningar, med familjebaserade studier som generellt visar högre ärftlighet. Variabilitet mellan populationer, åldersgrupper och mätmetoder komplicerar dessa skillnader ytterligare. Många studier förlitar sig också på självrapporterade SES-data, vilket kan introducera betydande bias. Det finns också en anmärkningsvärd lucka i studier som fokuserar på rikedom, trots dess centralitet och ojämlika fördelning, även i jämlika samhällen.

Om studien

Denna studie använde registreringsbaserad, objektiv data från ett homogent norskt urval. Den använde flera ärftlighetsmetoder inom en enda population för att säkerställa konsistens och minska fel, och för att jämföra och kontrastera miljö- och genetiska faktorers roll i SES-indikatorer.

Data om över 170 000 norska vuxna mellan 35 och 45 hämtades från nationella befolkningsregister. Forskarna valde detta åldersintervall för att fånga stabil SES-information samtidigt som de säkerställde konsistens mellan indikatorerna.

Studien minimerade mätfel och bias associerade med självrapporterade data genom att använda administrativa register för förmögenhet, yrkesprestige, inkomst och utbildningsnivå. För inkomst, förmögenhet och yrkesprestige beräknades indikatorerna i genomsnitt under en period av 11 år (från 35 till 45 år), medan utbildningsnivån var den högsta som registrerats under denna period, vilket möjliggjorde tillförlitliga och objektiva uppskattningar.

För att undersöka de ekologiska och genetiska komponenterna i SES använde studien fyra metoder för ärftlighetsuppskattning: två familjebaserade och två genotypbaserade metoder. För att säkerställa jämförbarhet tillämpades dessa metoder på delprover från samma underliggande population. Forskarna genomförde också multivariata analyser för att bedöma graden av överlappande miljöpåverkan och genetisk påverkan över de fyra SES-indikatorerna med hjälp av strukturell ekvationsmodellering och dimensionsreduktionstekniker.

Norge valdes för sina omfattande välfärdssystem, som minskar miljövariationer och förbättrar den relativa påverkan av genetiska skillnader. Landets universella utbildning och tillgång till sjukvård, starka sociala skydd och höga generationsrörlighet skapar ett sammanhang där SES-skillnader mindre påverkas av ekonomiska barriärer.

Nyckelforskningsfrågor fokuserade på att uppskatta de relativa bidragen från genetiska, icke förfäders och delade miljöfaktorer, variansen mellan metoder och överlappningen av influenser mellan de fyra SES-indikatorerna.

Resultat

Denna studie använde fyra metoder för ärftlighetsuppskattning för att bedöma miljöns och genetikens bidrag till utbildning, yrke, förmögenhet och inkomst. Forskarna fann statistiskt signifikanta ärftlighetsuppskattningar över alla metoder och indikatorer, med utbildning som visar det högsta genetiska inflytandet.

Förmögenhetsarvlighet liknade familjebaserade uppskattningar (25 % mot 30 %) men högre än inkomst för genotypbaserade uppskattningar (12 % vs. 6,5 %). Uppskattningarna varierade med antaganden om delade miljökorrelationer, särskilt bland kusiner.

Delade miljöeffekter var betydande för utbildning och välstånd men känsliga för modellbeslut. Genetiska korrelationer mellan de fyra indikatorerna varierade från måttlig till hög (0,35–0,96), vilket tyder på både vanliga och distinkta genetiska influenser.

Huvudkomponentanalyser avslöjade en endimensionell struktur för genetiska och delade miljökomponenter, men ett mer komplext mönster för icke-förfäders miljöer. Framför allt har enskilda miljöer kopplat längre utbildning till lägre inkomst.

Resultaten indikerar stora familjebidrag till SES, men belyser också inverkan av individuella miljöfaktorer med varierande grad av överlappning över de fyra socioekonomiska indikatorerna. Författarna noterar också att genotypbaserade ärftlighetsuppskattningar kan ökas genom populationsstratifiering och indirekta genetiska effekter, vilket är särskilt relevant vid tolkning av resultat på populationsnivå.

Slutsatser

Denna studie ger omfattande uppskattningar av ärftlighet för nyckel SES-indikatorer i Norge med hjälp av robusta registreringsdata och olika metoder. Utbildning visade de högsta bidragen från genetik, i överensstämmelse med resultat från Storbritannien.

Delade miljöer påverkade utbildning och rikedom avsevärt, särskilt när kusinkorrelationer modellerades realistiskt.

Studiens styrkor inkluderar stora urvalsstorlekar, rigorösa jämförelser mellan metoder och nya förmögenhetsuppskattningar. Begränsningar inkluderar dock beroende av uppskattningar på befolkningsnivå, som kan blåses upp av indirekta genetiska effekter och antaganden om delade miljöer. Dessutom föreslår författarna att det vanliga tillvägagångssättet att använda ett enda sammansatt SES-index kanske inte fångar en betydande andel av individuella miljöeffekter och att ett sådant index bör användas med välgrundad hänsyn.

Forskare betonade etiska överväganden vid tolkningen av deras resultat, nämligen att genetisk påverkan inte innebär determinism; Socioekonomiska resultat formas av sociala sammanhang och politik. Ärftligheten är inte fixerad; Det är en befolkningsstatistik som inte kan tillämpas på individer och varierar mellan olika sammanhang.

Sammantaget belyser resultaten komplexiteten i SES-utveckling, formad av genetik, delade familjemiljöer och individuella faktorer. Framtida forskning bör undersöka finare indikatorer och förfina metoder för att modellera miljöeffekter i storfamiljer.

Källor: