Effekterna av Covid-19 sträcker sig bortom viruset, med ökade dödsfall från andra tillstånd

Effekterna av Covid-19 sträcker sig bortom viruset, med ökade dödsfall från andra tillstånd

Avbruten vård under Covid-19-pandemin ledde till kraftiga ökningar av andra icke-ihåliga orsaker till sjukdom och död, särskilt psykisk sjukdom, malaria hos små barn och stroke och hjärtsjukdomar hos äldre vuxna, visar en studie som publiceras idag av BMJ.

Till exempel ökade nya fall av depressiva sjukdomar bland åldrarna 5 till 14 år med 23 % och dödsfallen i malaria ökade med 14 % bland barn under fem år från 2020 till 2021.

Forskarna säger att framtida svar på potentiella pandemier eller andra nödsituationer för folkhälsan av internationellt intresse "kommer att behöva gå längre än infektionskontroll för att överväga de långsiktiga konsekvenserna för syndemisk hälsa."

De flesta hälso- och sjukvårdstjänster har drabbats hårt under pandemin, vilket hindrar ansträngningarna att förebygga och kontrollera många sjukdomar. Det behövs dock fortfarande en djupgående analys av pandemins inverkan på andra orsaker till sjukdom och död.

För att redogöra för detta använde forskare i Kina data från 2021 års Global Burden of Disease Study för att simulera bördan av 174 hälsotillstånd under 2020 och 2021 i olika regioner, åldersgrupper och kön.

Totalt 204 länder och territorier ingick i analysen. De viktigaste måtten av intresse var incidens (antal nya fall), prevalens (antal personer som lever med en sjukdom), dödsfall och levda levnadsår (DALYS) - ett kombinerat mått på kvantitet och livskvalitet.

Depressiva och ångestsyndrom tillsammans med malaria påverkades mest signifikant, med en signifikant ökning av sjukdomsbördan jämfört med andra orsaker.

Till exempel ökade den åldersrelaterade malariaincidensen med 12 % (till 98 per 100 000). Dagsfrekvensen för depressiva och ångestsyndrom ökade också med 12 % (till 83 per 100 000) respektive 14 % (till 74 per 100 000), särskilt bland kvinnor.

Den standardiserade incidensen och prevalensen för depressiva besvär ökade med 14 % (till 618 per 100 000) respektive 10 % (till 414 per 100 000), medan ångeststörningar ökade med 15 % (till 102 och 628 per 100 000).

Prevalensen av hjärtsjukdomar såg också betydande ökningar, särskilt bland individer i åldern 70 år (169 per 100 000 för ischemisk hjärtsjukdom och 27 per 100 000 för stroke).

Det fanns också en signifikant (12 %) ökning av den standardiserade dödligheten i malaria (12 %), särskilt bland barn under fem år i den afrikanska regionen.

Forskarna erkänner att deras metoder kanske inte helt fångar komplexiteten och variationen av pandemiska störningar, och faktorer som ojämn datakvalitet över regioner, eventuell underrapportering och försenade diagnoser under pandemin kan ha påverkat noggrannheten i deras resultat.

Men de säger att deras analys är bredare i omfattning än tidigare studier och erbjuder handlingsbara, policyrelevanta rekommendationer för att förbättra hälso- och sjukvården.

Därför drar de slutsatsen: "Dessa resultat understryker det akuta behovet av att stärka hälsosystemets motståndskraft, förbättra integrerad övervakning och informera strategier för att stödja en rättvis beredskap för framtida folkhälsosituationer."

Den här studien belyser hur data kan vägleda smartare återhämtning för att säkerställa att framtida hälsokriser stör liv mindre och påverkar befolkningen mer jämnt, säger forskare i en länkad ledare.

Genom att integrera dessa insikter i post-pandemiska planer kan länder förbättra motståndskraften, skriver de. Specifika steg inkluderar att tilldela budgetar för nödvändiga tjänster i nödsituationer, stärka primärvården, utöka nätverk för sjukdomsövervakning och prioritera universell hälsotäckning med fokus på missgynnade eller marginaliserade samhällen.

"I slutändan kommer att erkänna och planera för pandemins indirekta avgift rädda liv och lämna hälsosystemen starkare och mer rättvisa för framtida folkhälsosituationer", avslutar de.

Källor: