Lägre temperaturer ökar risken för gastroenterit bland rohingya-flyktingar i Bangladesh

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Kallare temperaturer är förknippade med ökad risk för diarré bland rohingya-flyktingar i Bangladesh, vilket understryker behovet av klimatkänsliga hälsostrategier i flyktingmiljöer. En ny studie av forskare vid Hokkaido University har funnit att lägre temperaturer avsevärt ökar risken för gastroenterit bland rohingya-flyktingar som bor i lägren Kutupalong och Nayapara i Bangladesh. Gastroenterit är en virus- eller bakterieinfektion som orsakar inflammation i magen och tarmarna, vilket resulterar i diarré, kräkningar och magsmärtor. Publicerad i Jama Network Open Studien är den första som undersöker hur temperatur påverkar magsjukdomar i fördrivna befolkningar och behovet av...

Lägre temperaturer ökar risken för gastroenterit bland rohingya-flyktingar i Bangladesh

Kallare temperaturer är förknippade med ökad risk för diarré bland rohingya-flyktingar i Bangladesh, vilket understryker behovet av klimatkänsliga hälsostrategier i flyktingmiljöer.

En ny studie av forskare vid Hokkaido University har funnit att lägre temperaturer avsevärt ökar risken för gastroenterit bland rohingya-flyktingar som bor i lägren Kutupalong och Nayapara i Bangladesh. Gastroenterit är en virus- eller bakterieinfektion som orsakar inflammation i magen och tarmarna, vilket resulterar i diarré, kräkningar och magsmärtor. Publicerad iJama Network öppetStudien är den första som undersöker hur temperatur påverkar magsjuka hos fördrivna befolkningar och belyser behovet av bättre klimathälsostrategier för att skydda dessa utsatta samhällen.

Rohingya är en av de största statslösa befolkningarna i världen och står för en-sju av den globala statslösa befolkningen. Bangladesh har varit värd för flera vågor av rohingya-flyktingar sedan 1948, med en betydande ökning 2021 på grund av eskalerande oroligheter i Myanmar. Idag bor uppskattningsvis 918 898 rohingyer i 34 läger i Cox's Bazar, Bangladesh. Dessa läger är överfulla, med befolkningar som når upp till 60 000 människor per kvadratkilometer, vilket orsakar allvarliga folkhälsoutmaningar. Infektionssjukdomar som luftvägsinfektioner, virusfeber och diarré är vanliga på grund av ohälsosamma förhållanden, beroende av förorenade grunda brunnar och begränsad tillgång till rent vatten, särskilt under torrperioden.

Studien, som registrerade data från över 64 000 fall av gastroenterit på UNHCR-drivna kliniker mellan 2019 och 2021, fann ett samband mellan temperaturförändringar och risk för gastroenterit. I Kutupalong fann forskare att risken ökade när temperaturen antingen sjönk eller steg över referenstemperaturen på 26°C. Detta tyder på att både extrem kyla och extrem värme bidrar till ett högre antal fall av gastroenterit. I Nayapara, när temperaturerna sjönk, ökade risken för gastroenterit stadigt, utan en tydlig tröskel eller tipppunkt.

Ett nyckelresultat i studien var att kallare väder tenderade att ha en fördröjd effekt, med det högsta antalet gastroenteritfall som inträffade cirka två och en halv vecka (cirka 18 dagar) efter exponering för kalla temperaturer. Denna fördröjda effekt var konsekvent i båda lägren.

Forskning har visat att viral gastroenterit, som de som orsakas av norovirus och rotavirus, är vanligare i kallare väder och kan pågå i upp till två veckor. Däremot skapar varmare temperaturer gynnsamma förutsättningar för bakterieinfektioner som t.exSalmonellaOchCampylobactersom vanligtvis orsakar sjukdom under några dagar till en vecka. Vår studie visar hur kallt väder kan driva på spridningen av gastroenterit i flyktingläger, där dålig sanitet och begränsad tillgång till rent vatten gör infektioner ännu svårare att kontrollera. "

Xerxes Seposo,Docent,Institutionen för hygien, Graduate School of Medicine vid Hokkaido University, motsvarande författare till studien och gemensam förstaförfattare

Studien belyser det växande hotet som klimatförändringarna utgör mot den globala hälsan, särskilt flyktingpopulationer. När befolkningsförflyttningen ökar ökar förståelsen för hur vädret påverkar sjukdomsrisker i dessa fördrivna populationer (dvsFlyktingläger blir allt viktigare. "Även om det är viktigt att erkänna de dokumenterade hälsoriskerna för dessa utsatta befolkningsgrupper, behövs större betoning och åtgärder för att stärka klimatmotståndskraften i deras hälsosystem", säger Takuya Takata vid avdelningen för hygien vid Hokkaido University, studiens andra gemensamma förstaförfattare.

Denna studie ger viktiga insikter i klimatförändringarnas hälsoutmaningar. "När Rohingyas flyktingbefolkning förväntas fortsätta att växa, måste beslutsfattare och humanitära organisationer agera snabbt för att säkerställa att dessa samhällen får det stöd och de resurser som behövs för att anpassa sig till de oförutsägbara effekterna av klimatförändringarna", avslutar Seposo.


Källor:

Journal reference:

Takata, T.,et al.(2025). Lufttemperatur och gastroenterit bland rohingyabefolkningar i Bangladeshs flyktingläger. JAMA Network Öppna. doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2025.5768.