Endast 13 % av franska vuxna har optimal hjärthälsa – här är vad som driver klyftan

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Trots universell tillgång till sjukvård har de flesta franska vuxna suboptimal hjärthälsa - men ny forskning visar att även blygsamma förbättringar av livsstilen dramatiskt kan begränsa kardiovaskulär risk. Trots betydande framsteg inom medicinen är hjärt-kärlsjukdom fortfarande en viktig orsak till dödlighet över hela världen. En färsk studie publicerad i American Journal of Prudemitiger Cardiology fann att endast 13 % av franska vuxna i åldern 18 till 69 i storstadsområden har optimal kardiovaskulär hälsa. Denna studie mätte kardiovaskulär hälsa med hjälp av American Heart Associations uppdaterade Life's Essential 8 (LE8) (ersätter...

Endast 13 % av franska vuxna har optimal hjärthälsa – här är vad som driver klyftan

Trots universell tillgång till sjukvård har de flesta franska vuxna suboptimal hjärthälsa - men ny forskning visar att även blygsamma förbättringar av livsstilen dramatiskt kan begränsa kardiovaskulär risk.

Trots betydande framsteg inom medicinen är hjärt-kärlsjukdom fortfarande en viktig orsak till dödlighet över hela världen. En nyligen publicerad studie iAmerican Journal of Prudemitive Cardiologyfann att endast 13 % av franska vuxna i åldern 18 till 69 år i storstadsområden har optimal kardiovaskulär hälsa. I denna forskning utvärderades kardiovaskulär hälsa med hjälp av American Heart Associations uppdaterade Life's Essential 8 (LE8) (ersätter den tidigare LS7), som visar att en betydande majoritet av den franska befolkningen inte uppnår idealiskt kardiovaskulärt välbefinnande.

Bedömning av kardiovaskulär hälsa

Sömnkampen sticker ut över hela världen: Medan blodsockernivåerna var stjärnorna, föll den genomsnittliga sömnhälsan i Frankrike (70/100) under våra data - en tyst kris i en kultur känd för sin livsglädje.

Kardiovaskulära sjukdomar (CVD) är fortfarande ett stort globalt hälsoproblem trots framsteg inom förebyggande och folkhälsoinitiativ som rökförbud. Under 2019 stod hjärt-kärlsjukdomar för en tredjedel av alla dödsfall i världen och fortsätter att vara en ledande orsak till funktionshinder. I Europeiska unionen uppgick den ekonomiska bördan för att hantera hjärt- och kärlsjukdomar (CVDs) 282 miljarder euro 2021, med endast en liten del av dessa utgifter till primär prevention.

Denna situation visar på det akuta behovet av effektivare förebyggande strategier. American Heart Association utvecklade LE8-poängen, ett verktyg för att bedöma och övervaka kardiovaskulär hälsa i populationer. Högre LE8-nivåer är associerade med minskad incidens av hjärt-kärlsjukdom (CVD), lägre dödlighet och förbättrad allmän hälsa. Idealiska utfall förblir dock ovanliga, och det finns begränsad data om de faktorer som bestämmer LE8-utfall, särskilt utanför USA.

Den aktuella studien

I den aktuella studien analyserade ett team av forskare i Frankrike data från Constances Cohort, en storskalig fransk studie som rekryterade deltagare i åldern 18 till 69 år från olika regioner i storstadsområdet Frankrike mellan 2012 och 2019. Deltagarna valdes slumpmässigt ut från den franska nationella socialförsäkringsdatabasen.

Städer kontra landsbygd: Stadsbor fick lägre poäng, men inte bara på grund av kost eller motion. Forskarna pekade på buller och fragmenterade sociala nätverk som osynliga urbana risker.

Forskarna använde designvikter för att säkerställa att urvalet korrekt representerade den franska befolkningen vad gäller ålder, kön, socioekonomisk status och geografisk fördelning. De undersökte sedan deltagarnas kardiovaskulära hälsa med hjälp av LE8-poängen, som inkluderar åtta komponenter: kost, kroppsmassaindex (BMI), fysiska aktivitetsnivåer, nikotinexponering, sömnhälsa (ett nytt tillägg till AHA-måtten), blodfetter, blodsockernivåer och blodtryck.

Dieten utvärderades med hjälp av ett frågeformulär för matfrekvens, medan fysisk aktivitet och sömnlängd var självrapporterade av deltagarna. Nikotinexponeringen bestämdes från självrapporterad rökstatus och BMI beräknades från mätningar vid hälsobedömningscentra. Dessutom mättes blodtryck, lipidnivåer och blodsocker genom standardiserade tester (med undantag för HbA1c, som självrapporterades av 99 % av deltagarna och mättes hos endast 1 %). LE8-poängen för var och en av de åtta komponenterna varierade från 0 till 100, med den totala LE8-poängen som genomsnittet av dessa komponenter.

Studien tog också hänsyn till olika kovariater, inklusive kön, ålder, boende på landsbygden eller i städerna, socioprofessionell status, utbildningsnivå, samlevnadsstatus (partner/ingen partner), alkoholkonsumtion, depressiva symtom, socioekonomisk deprivation och familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom.

Resultat

Studien fann att den genomsnittliga LE8-poängen för franska vuxna var 66,11, där kvinnor fick högre poäng än män (68,92 mot 62,79). Endast 13,21 % av deltagarna uppnådde en hög LE8-poäng (lika med eller mer än 80 poäng). Majoriteten (76,81 %) hade måttliga poäng (50–79 poäng) och 9,43 % hade låga poäng (under 50 poäng).

Bland de individuella komponenterna i LE8-poängen hade kosten den lägsta genomsnittliga poängen (41,50) och blodsockret den högsta (95,50). Dessa poäng visade betydande variation i att uppnå optimal kardiovaskulär hälsa, med kostvanor som ett särskilt kritiskt område för förbättring.

Prevention får slantar: EU spenderar 97 % av sin 282 miljarder euro CVD-budget på behandling, inte förebyggande. Studien kallar detta en "kostsam obalans" som uppmanar beslutsfattare att finansiera hälsosammare mat och promenadvänliga städer.

Flera faktorer har identifierats som prediktorer för högre LE8-poäng, inklusive yngre ålder, kvinnligt kön, högre utbildning, egenföretagande, färre depressiva symtom, ingen partner, lägre alkoholkonsumtion, boende på landsbygden, lägre socioekonomisk deprivation och ingen familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom (CVD). Dessa resultat tyder på att både individuella beteenden och socioekonomiska sjukdomar spelar en avgörande roll för kardiovaskulär hälsa.

Noterbart var att kvinnor hade nästan tre gånger så stor sannolikhet som män att uppnå en hög LE8-poäng (18,3 % mot 7,2 %). Studien diskuterade också hur biologiska, psykosociala och hälsotillgångsfaktorer – såsom utbildning, depression och alkoholkonsumtion – kan bidra till denna ojämlikhet.

Forskarna fann också att LE8-nivåer tenderade att minska med åldern, särskilt från ung vuxen ålder till mitten av livet, varefter de platåerades, vilket betonade behovet av livslånga, åldersanpassade förebyggande strategier.

Studien uppskattade också att en betydande del av kardiovaskulära händelser skulle kunna förhindras genom att förbättra LE8-nivåerna i befolkningen. Om alla deltagare uppnådde en hög LE8-poäng skulle 81 % av CVD-händelserna potentiellt kunna undvikas, om man antar jämförbar CVD-incidens mellan populationer. Även en blygsam förbättring av LE8-värden skulle kunna förhindra 68% av händelserna. Dessutom uppskattade forskarna att en ökning av andelen av befolkningen med höga LE8-nivåer från 13 % till 20 % kunde avvärja cirka 14 % av kardiovaskulära händelser.

Forskarna erkände flera begränsningar, inklusive ofullständigheten i kostmätningarna på grund av saknade data om fiber- och natriumnivåer, självrapporterade Hba1c-data och potentialen för bias i självrapporterade data. De noterade också att studien uteslöt individer från franska utländska territorier, vilket begränsar generaliserbarheten. Trots dessa begränsningar gav studien värdefulla insikter om den kardiovaskulära hälsostatusen hos franska vuxna.

Slutsatser

Sammanfattningsvis visade studien att trots universell tillgång till hälso- och sjukvård i storstadsområdet Frankrike är det bara en liten del av den vuxna befolkningen i landet som har optimal kardiovaskulär hälsa. Endast 13 % av den vuxna befolkningen hade optimala LE8-nivåer, och majoriteten hade suboptimala nivåer av kardiovaskulär hälsa.

Men resultaten tyder på att även blygsamma livsstils- och kostförändringar kan leda till betydande förbättringar. Resultaten framhävde behovet av inte bara personliga och sammanhangsspecifika förebyggande strategier, utan också för implementering av grundorsaksförebyggande tillvägagångssätt som syftade till att förhindra utvecklingen av riskfaktorer i första hand. Dessa resultat stöder utvecklingen av integrerade, multidisciplinära folkhälsopolitik som är skräddarsydda för befolkningsundergrupper och livsstadier.


Källor:

Journal reference:
  • Deraz, O., Kab, S., Touvier, M., Jouven, X., Goldberg, M., Zins, M., & Empana, J. (2025). Life’s Essential 8 cardiovascular health status of 18–69-year-old individuals in France. American Journal of Preventive Cardiology, 100981. DOI: 10.1016/j.ajpc.2025.100981,  https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2666667725000534