Att undersöka rollen av upprepad esophagogastroduodenoskopi och koloskopi vid diagnos av GI-blödning

Att undersöka rollen av upprepad esophagogastroduodenoskopi och koloskopi vid diagnos av GI-blödning

Gastrointestinal (GI) blödning är ett vanligt och potentiellt livshotande tillstånd som kräver snabb och noggrann diagnos. Esophagogastroduodenoskopi (EGD) och koloskopi är de primära diagnostiska metoderna, men initiala undersökningar lyckas ibland inte identifiera blödningskällan. I sådana fall kan upprepade endoskopiska utvärderingar förbättra detektionshastigheten. Denna översikt undersöker rollen av upprepad EGD och koloskopi i diagnosen av GI-blödning och belyser de tillstånd där de är mest fördelaktiga och utmaningarna i samband med deras användning.

Förekomst och orsaker till gastrointestinala blödningar

GI-blödningar klassificeras i övre, mellersta och nedre GI-blödningar baserat på blödningsstället. Akut övre GI-blödning har en incidens på 84 till 160 fall per 100 000 personer per år, med en dödlighet på 10 %. Peptiska sår, variceal blödning och slemhinneerosion är bland de vanligaste orsakerna. Blödning i lägre GI, med en incidens på 20 till 33 fall per 100 000 personer, orsakas vanligtvis av divertikulär sjukdom, hemorrojder, maligniteter och kolit. Den diagnostiska noggrannheten för EGD för blödning från övre GI är cirka 90–95 %, medan koloskopi har en diagnostisk frekvens på 48–90 % för blödning i nedre GI.

Roll av upprepad EGD och koloskopi

Vissa tillstånd såsom Dieulafoys sjukdom, intermittent blödning och begränsad visualisering under den initiala endoskopin kan kräva upprepade undersökningar. Upprepad EGD har visat sig förbättra lesionsdetekteringen, särskilt i fall där den initiala undersökningen inte är avgörande på grund av aktiv blödning eller dålig visualisering. På samma sätt är upprepad koloskopi värdefull för att upptäcka differentiell blödning och bedöma återkommande blödningar.

Indikationer för upprepad endoskopi

Upprepa EGD och koloskopi bör övervägas i följande scenarier:

1. Schlechte Visualisierung während der ersten Endoskopie – Blutgerinnsel, Lebensmittelreste oder unzureichende Darmvorbereitung können Läsionen verdecken.
2. Unvollständige Erstuntersuchung – Wenn das erste Verfahren nicht die volle Visualisierung des GI -Trakts erreicht.
3. Wiederkehrende oder anhaltende Blutungen – Klinischer Hinweise auf eine anhaltende Blutung können auf eine fehlende Läsion hinweisen.
4. Zusätzliche Bildgebung deutet darauf hin, dass eine Blutungsquelle innerhalb der endoskopischen Reichweite aus der Kapselendoskopie oder der CT -Angiographie wiederholte Verfahren leiten kann.

Optimera användbarheten av upprepad endoskopi

För att minimera behovet av upprepade procedurer, korrekt tarmförberedelse, erfarna endoskopister och avancerade bildbehandlingsmetoder. Att schemalägga endoskopiska undersökningar vid lämpliga tidpunkter, särskilt inom 24 timmar för högriskpatienter, förbättrar det diagnostiska utbytet. Nya teknologier, såsom vattenstråleassisterad koloskopi och capped endoskopi, förbättrar visualiserings- och lesionsdetekteringshastigheter.

Slutsatser

Upprepad EGD och koloskopi spelar en avgörande roll för att diagnostisera GI-blödning när initiala undersökningar inte identifierar källan till blödning. Även om rutinmässiga upprepade procedurer inte alltid är nödvändiga, kan noggrant urval av patienter baserat på kliniska faktorer förbättra diagnostisk noggrannhet och förbättra patientresultaten. Ytterligare forskning behövs för att fastställa standardiserade riktlinjer för upprepad endoskopi vid hantering av gastrointestinala blödningar.

Källor: