Studie visar att antipsykotika ökar hälsorisken hos demenspatienter

Studie visar att antipsykotika ökar hälsorisken hos demenspatienter

I en aktuellBritish Medical JournalI studien bedömer forskarna de biverkningar som är förknippade med att ta antipsykotika hos personer med demens.

Antipsykotikas roll vid demensbehandling

Individer som diagnostiserats med demens upplever funktionsnedsättning och progressiv kognitiv försämring. Vanliga psykologiska och beteendemässiga symtom på demens inkluderar ångest, depression, apati, aggression, delirium, irritabilitet och psykos.

För att hantera de psykologiska och beteendemässiga symtomen på demens behandlas patienter vanligtvis med antipsykotika. Storbritanniens National Institute for Health and Care Excellence rekommenderar för närvarande användning av antipsykotika endast när icke-läkemedelsinsatser är ineffektiva för att lindra beteendemässiga och psykologiska symtom på demens. Men under den senaste pandemin med coronaviruset sjukdomen 2019 (COVID-19) har det skett en ökning av antipsykotisk användning på grund av låsningsåtgärder och otillgänglighet av icke-farmaceutiska behandlingar.

I Storbritannien är risperidon och haloperidol de enda antipsykotika som är godkända för behandling av beteendemässiga eller psykologiska symtom på demens. År 2003 framhöll den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) riskerna som stroke, övergående ischemisk attack och dödlighet i samband med användning av risperidon hos äldre vuxna med demens.

Baserat på flera studierapporter har regulatoriska riktlinjer formulerats i Storbritannien, USA och Europa för att minska olämpliga förskrivningar av antipsykotika för behandling av beteendemässiga och psykologiska symtom på demens. Hittills har få studier gett bevis för sambandet mellan förskrivning av antipsykotiska läkemedel hos äldre vuxna med demens och risken för flera sjukdomar som hjärtinfarkt, venös tromboembolism, ventrikulär arytmi och akut njurskada.

Om studien

Den aktuella studien undersökte risken för ogynnsamma utfall i samband med antipsykotika i en stor kohort av vuxna med demens. Några negativa utfall som beaktades i denna studie var venös tromboembolism, stroke, hjärtsvikt, ventrikulär arytmi, benfrakturer, hjärtinfarkt, lunginflammation och akut njurskada.

Över 98 % av den brittiska befolkningen är registrerade hos National Health Service (NHS) allmänmedicinsystem. Alla relevanta data samlades in från Clinical Practice Research Datalink (CPRD) elektroniska hälsojournaler, som är kopplade till över 2 000 allmänpraktiker. CPRD inkluderar databaserna Aurum och GOLD, som i stort sett kan anses representativa för den brittiska befolkningen.

Personer över 50 år som fått diagnosen demens rekryterades. Viktigt är att ingen av studiedeltagarna fick antipsykotisk intervention ett år före sin diagnos.

Forskarna använde en matchad kohortdesign där varje patient som tog antipsykotiska mediciner efter sin första demensdiagnos matchades med hjälp av incidensdensitetsprovtagningsmetoden. Denna metod inkluderade upp till 15 slumpmässigt utvalda patienter som fick diagnosen demens samma dag men som inte fick antipsykotisk medicin.

Antipsykotika ökar risken för biverkningar hos demenspatienter

I båda kohorterna var medelåldern för deltagarna 82,1 år. Totalt 35 339 deltagare ordinerades ett antipsykotiskt läkemedel under studieperioden.

Det genomsnittliga antalet dagar mellan den första demensdiagnosen och datumet för den första antipsykotiska ordinationen var 693,8 och 576,6 dagar för Aurum respektive GOLD. De vanligaste förskrivna antipsykotika var risperidon, haloperidol, olanzapin och quetiapin.

Den aktuella populationsbaserade studien fann att vuxna med demens som ordineras antipsykotika har en högre risk för venös tromboembolism, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, lunginflammation, frakturer och akuta njurskador än icke-användare. Denna observation baserades på analys av 173 910 vuxna med demens utvalda från båda databaserna.

Den ökade risken för negativa utfall observerades oftast bland nuvarande och nyligen använda antipsykotiska läkemedel. Efter 90 dagars behandling med antipsykotika var risken för venös tromboembolism, lunginflammation, akut njurskada och stroke högre än hos icke-användare. Antipsykotika hade dock ingen effekt på risken för ventrikulär arytmi, blindtarmsinflammation och kolecystit.

Jämfört med användning av risperidon var haloperidol signifikant associerat med en ökad risk för lunginflammation, benfrakturer och akut njurskada. Även om biverkningarna av haloperidol var högre än för quetiapin, observerades inga signifikanta skillnader mellan risperidon och quetiapin i risken för frakturer, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Risken för lunginflammation, stroke, akut njurskada och venös tromboembolism var lägre med quetiapin än med risperidon.

Slutsatser

Den aktuella studien belyser hur antipsykotika påverkar äldre personer med demens. Användningen av dessa läkemedel har förknippats med många allvarliga biverkningar, såsom stroke, akut njurskada, lunginflammation, venös tromboembolism, hjärtsvikt och hjärtinfarkt.

I framtiden måste dessa risker, tillsammans med cerebrovaskulära händelser och dödlighet, beaktas vid myndighetsbeslut om användning av antipsykotika för behandling av demens hos äldre vuxna.

Källor: