Varför Ät 1 till främjar intag av frukt och grönsaker mer än 5 per dag

Varför Ät 1 till främjar intag av frukt och grönsaker mer än 5 per dag

En ny studie visar att att bara säga åt folk att "äta 1 mer" frukt eller grönsak kan vara mer effektivt än traditionella 5-dagarsmeddelanden – om målet känns uppnåeligt fungerar det.

I en nyligen publicerad studie publicerad i tidskriftenaptitForskare syntetiserade resultaten av tre oberoende studier för att bedöma de potentiella fördelarna med att sätta konsumtionsmål för att uppnå mål för frukt- och grönsakskonsumtion (FV). Studierna undersökte uttryckligen de "relevanta" och "nåbara" delarna av dessa mål.

Studieresultaten visade att FV-konsumtionen ökar markant jämfört med inga uppsatta mål. I vissa fall uppmuntrade deltagarnas uppfattning om hur lätt eller tillgänglighet det var målet ytterligare FV-konsumtion. Däremot förändrade FV-målets relevans inte märkbart FV-konsumtionen. Det är dock viktigt att notera att de observerade ökningarna var statistiskt signifikanta men blygsamma i storlek.

bakgrund

Forskarna upptäckte en "sweet spot" för ansträngning i studie 1: Deltagare som rapporterade måttlig (inte extrem) ansträngning för att uppnå mål upplevde de största vinsterna i FV-upptag, vilket tyder på att ihållande förändring överträffar överansträngning.

Färska frukter och grönsaker (FVS) är bland de hälsosammaste och mest kostnadseffektiva källorna till viktiga näringsämnen för människor. [T2D]fetma och hjärt-kärlsjukdomar [CVD]). Tyvärr är den globala FV-konsumtionen, särskilt i västerländska länder, betydligt lägre än vad folkhälsomyndigheter rapporterat som Världshälsoorganisationen (WHO) och andra som utgör viktiga folkhälsoproblem.

I Storbritannien rapporteras vuxna att konsumera i genomsnitt 286g FV/dag, jämfört med WHO:s rekommendationer på 400g FV/dag. Den genomsnittliga konsumtionen i Europa rapporteras till 386 g FV/dag, och den genomsnittliga konsumtionen i USA är 2,39 koppar FV/dag, vilket motsvarar 325 g FV/dag.

Den nuvarande guldstandarden för att främja konsumtion av frukt och grönsaker (FV) är att omvandla WHO:s dagliga FV-rekommendationer till rapsrika konsumentriktlinjer (t.ex. "fem portioner FV dagligen"). De dagliga delarna bildar implicit specifika, tidsbundna och mätbara mål, som vissa författare kallar "smarta" (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna) mål.

Tyvärr har tidigare forskning som syftar till att utvärdera effektiviteten av dessa mål i FV-konsumtionssammanhang två återkommande nackdelar: 1. "Att uppnåbara" och "relevanta" artiklar testas sällan explicit, och 2. Rapporter tyder på att 5-dagars portionsmål kanske inte anses vara "uppnåeliga" i dagens godkända matvärld.

Om studien

Tidningen avslöjar en oväntad psykologisk vändning: Deltagare som rapporterade större medvetenhet om sitt eget FV-intag visade starkare avsikter att fortsätta äta bra oavsett måltyp.

Den här studien syftar till att ta itu med båda nackdelarna genom att syntetisera resultaten från tre oberoende studier som syftar till att belysa effekterna av "uppnåbara" och "relevanta" element i FV-konsumtion.

Den första studien (Studie 1) fokuserade på effekterna av att uppnå FV-hälsofrämjande mål, och rekommenderade två versioner av FV-mål: 1. "Ät 5 FV idag" (hypotesen är mindre märkbar) och 2. "Ät 1 FV till idag." Den andra studien (Studie 2) bedömde också tillgängligheten samtidigt som man uttryckligen testade "relevans"-elementet genom fyra FV-målrekommendationer: 1.

Den tredje studien (studie 3) bygger på studie 2 genom att inkludera verkliga FV-köpscenarier. Studiedeltagare var brittiska studenter som valdes ut baserat på tidigare forskning som belyser demografins dåliga matvanor och låga FV-konsumtion.

Matsalarna betjänade två stora högskolor (cirka 2 000 studenter), sex små högskolor (cirka 500 studenter) och ett stort stadssjukhus (2 matsalar) (Royal Bournemouth Hospital, som betjänar allmänheten). Varje matsal visade mellan 1 och 3 av de 4 olika hälsofrämjande budskapen (under en 4-veckors mätperiod) under en vecka.

Studie 1 och 2 inkluderade 127 (38 % män, medelålder = 20,9) respektive 226 (28 % män, medelålder = 21,0) brittiska universitetsstudenter. Studie 3 använde data från 10 matsalar i Poole och Bournemouth, Storbritannien. Deltagarna i studierna 1 och 2 fördelades slumpmässigt till fall och kontroller. Alla tre studierna visade sina individuella hälsofrämjande mål med hjälp av lätt synliga 10 cm x 5 cm magneter som gavs till varje studiedeltagare. Men i studie 3 visades hälsofrämjande mål med hjälp av affischer i cafeteriorna snarare än magneter. Kontrolldeltagarnas magneter var tomma (inget mål). Ingreppen varade i 1 vecka.

FV-konsumtion utvärderades efter deltagarnas slutförande med hjälp av deltagarnas matdagböcker (Studier 1 och 2). Dessutom bedömdes deltagarnas vilja att konsumera FVS i framtiden via frågeformulär. FV-konsumtion i studie 3 bedömdes via matsal FV-försäljning. Flera regressionsmodeller användes för att undersöka effekterna av varje studiebehandling.

Studieresultat

Studie 2:s Apple-konsumtionsmått innehöll en smart twist: deltagarna fick 50 pence per odlad Apple returnerat, ett ekonomiskt tillvägagångssätt utformat för att säkerställa sanningsenlig rapportering av det faktiska intaget.

Studie 1 visar fördelarna med att tillhandahålla mål för att främja FV-konsumtion. Fall visade sig konsumera betydligt fler FV än sina kontrollmotsvarigheter. Det fanns dock ingen statistiskt signifikant skillnad i FV-konsumtion mellan "Ät 1 mer..." och "Ät 5..." själva. Snarare var den upplevda lättheten i målet – oavsett den specifika formuleringen – positivt förknippad med större FV-konsumtion. Framför allt förändrade inte målens framträdande resultat signifikant FV-konsumtion.

Studie 2 speglar studie 1 och visar att deltagarna som försetts med "Ät 1 mer..." konsumerade något mer FVS än de som hade "Ät 5..."-mål, särskilt i omedelbart FV-val och äpplekonsumtion, även om inte för alla åtgärder. Överraskande nog ändrade dock inte målrelevansen (nuvarande kontra framtida nytta) resultatet av FV-konsumtionen, vilket understryker bristen på betydelse av "relevans" för FV-reklamkampanjer.

Studie 3 visade ökad FV-omsättning under målbefordran och ungefär en vecka senare. Anmärkningsvärt nog förändrade varken framgång eller relevans studieresultaten. Parallellt med studie 1 (i deltagarnas hem) tyder dessa resultat på att målet om "framgång" är situationsbetingat. Det är också viktigt att notera att de observerade ökningarna av FV-konsumtion och försäljning var relativt små (t.ex. en ökning/dagsökning på 0,5 och en dag hemma och en ökning av försäljningen av matsalar med cirka 10%).

Forskarna observerade också att andra faktorer, inklusive risk för FV, positiva attityder och self-efficacy, var associerade med högre FV-konsumtion, i överensstämmelse med tidigare litteratur.

Begränsningar av studierna inkluderar deras fokus på brittiska universitetsstudenter, vilket kan begränsa generaliserbarheten, och de blygsamma effektstorlekar som observerats. Författarna noterar också att deras operationalisering av "relevans" (nuvarande kontra framtida nytta) kanske inte är tillräcklig för att upptäcka effekter, och att andra omättade faktorer som primingeffekter eller individuella skillnader kan ha spelat en roll.

Slutsatser

Den föreliggande studien bekräftar fördelarna med att sätta upp mål för att främja konsumtion av frukt och grönsaker (FV). Även om uppfattningen eller möjligheten att uppnå dessa mål ytterligare kan förbättra FV-konsumtionen, beroende på den inställda inställningen och resultatet, var denna effekt ibland statistiskt signifikant. I synnerhet förbättrar inte målrelevans FV-konsumtionen.

"Våra resultat visar att hälsobeteenden underlättas genom att tillhandahålla mål och tillhandahålla mål att uppnå. Baserat på dessa resultat rekommenderar vi att du tillhandahåller mål, särskilt lätta/nåbara mål, för att uppmuntra FV-konsumtion."

Källor: