Grammatiska fel kan hjälpa till att tidigt upptäcka schizofreni

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ny forskning avslöjar de dolda språkliga ledtrådarna i språket som kan hjälpa till att diagnostisera schizofreni tidigare och forma mer effektiva behandlingar. Studie: Samband mellan grammatik och schizofreni: en systematisk översikt och metaanalys. Bildkredit: Andrey_Popov/Shutterstock.com Schizofrena individer har betydande svårigheter med grammatik, särskilt meningsförståelse och produktion. En studie inom kommunikationsmedicin genomförde en omfattande analys för att bedöma i vilken utsträckning schizofreni påverkar språkförståelse och skapande. Grammatisk funktionsnedsättning vid schizofreni Schizofreni är en allvarlig psykisk störning som påverkar hur en individ tänker, känner och beter sig. Dessa patienter upplever ofta svårigheter som...

Grammatiska fel kan hjälpa till att tidigt upptäcka schizofreni

Ny forskning avslöjar de dolda språkliga ledtrådarna i språket som kan hjälpa till att diagnostisera schizofreni tidigare och forma mer effektiva behandlingar.

Studera:Förhållandet mellan grammatik och schizofreni: en systematisk översikt och metaanalys. Fotokredit: Andrey_Popov/Shutterstock.com

Schizofrena individer har betydande svårigheter med grammatik, särskilt meningsförståelse och produktion. AKommunikationsmedicinStudien genomförde en omfattande analys för att bedöma i vilken utsträckning schizofreni påverkar språkförståelse och skapande.

Grammatisk försämring vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig psykisk störning som påverkar hur en individ tänker, känner och beter sig. Dessa patienter upplever ofta svårigheter att kommunicera med andra på grund av syntaktiska brister.

Syntaxproduktion innebär att skapa grammatiskt korrekta och kontextuellt relevanta meningar, medan syntaxförståelse kräver avkodning och tolkning av syntaktiska strukturer i realtid. Defekter på syntaxnivå är oegentligheter i hur ord sätts ihop i en ordning och orsakar kommunikationssvårigheter hos patienter med schizofreni.

Försämrad syntaxproduktion och förståelse leder till konversationsinkoherens, vanföreställningar, självsamverkan och bristande insikt. Att bedöma de relativa bristerna i syntaxproduktion och förståelse är väsentligt eftersom det belyser olika kognitiva mekanismer.

Hittills har få systematiska översikter och metaanalyser förklarat effekterna av grammatisk försämring på meningsförståelse och -skapande hos patienter med schizofreni. Att kvantifiera omfattningen av grammatisk försämring vid schizofreni är avgörande eftersom användningen av olika språkliga markörer i tal förutsäger kliniskt signifikanta resultat. Dessutom har tidigare studier visat att sociala interaktioner positivt påverkar funktionell återhämtning. Därför har forskare runt om i världen fokuserat på att utveckla insatser som förbättrar kommunikationsbrister vid schizofreni.

Om studien

Den systematiska översikten och metaanalysen erhöll all relevant litteratur som publicerades fram till 1 maj 2024 från flera elektroniska databaser inklusive Web of Science, PubMed (Medline) och Scopus. Sökningen inkluderade också Psycinfo för att säkerställa en omfattande genomgång av tillgängliga studier.

Utgiven på engelska och kopplad till Grammatik/Syntax och Schizofreni ingick. Studier som involverade vuxna diagnostiserade med schizofrenispektrumstörningar och en kontrollgrupp av friska vuxna inkluderades.

Denna systematiska översikt fokuserade främst på empiriska studier med kvantitativa mått. Cohens D-förhållande och logaritmisk variationskoefficient extraherades, och Bayesian metaanalys (BMA) utfördes i sex domäner: två i förståelse och fyra i produktion i patientkontrolljämförelser. En modifierad Newcastle-Ottawa-skala användes för att bedöma datakvalitet med moderatorer som ålder, kön, språk och studiekvalitet som testades med metaregression.

Studieresultat

Av 820 studier i den första databassökningen uppfyllde 45 studier behörighetskriterierna. Alla studier som ingick i den systematiska översikten och metaanalysen publicerades mellan 1982 och 2024. Dessa inkluderade 1 679 personer med schizofreni och 1 281 friska deltagare (kontroller). Medelåldern på deltagarna var 32,31 år. Bland de utvalda studierna var 29,2 % av deltagarna kvinnor. Det är viktigt att notera att fem studier endast rekryterade män och åtta studiekohorter inkluderade mer än 40 % av kvinnorna.

Eftersom det saknas en standardiserad metod för att uppskatta grammatisk funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa använde utvalda studier olika metoder i sin analys. Denna brist på överlappning i mätningen av språkvariabler mellan studier har gjort det svårt att standardisera prediktiva modeller för klinisk användning.

BMA-resultaten gav robusta bevis för patienter med schizofreni på syntaktisk förståelse, produktionslängd, feldetektering, produktionsintegritet och fraskomplexitet. På samma sätt gav slumpmässig effektanalys över de sex domänspecifika effekterna också bevis för allmän grammatisk försämring vid schizofreni.

Produktionslängd, global komplexitet och integritet visade stark mellanstudieheterogenitet (TAU). Metaregressionsanalys visade att ålder var en betydande moderator av global komplexitet. Korrelationerna mellan bivariat moderator och effektstorlek var inte signifikanta för det totala symtomets allvarlighetsindex eller antipsykotika över alla domäner.

Metaanalysen fann att personer med schizofreni skilde sig åt i sin förmåga att förstå syntax, producera längre meningar och använda komplexa fraser. Detta innebär att inte alla individer med schizofreni har samma typ eller grad av grammatisk funktionsnedsättning, vilket har viktiga konsekvenser för hur språkliga ledtrådar används i en klinisk miljö.

Robust BMA indikerade ingen signifikant publikationsbias inom enskilda metaanalyser. Att låna hållfasthetsanalysen antydde att passande korrelationer mellan domäner stödde alla precisionsuppskattningar.

Dessa resultat tyder på att dessa individer förstår enklare meningar mer effektivt och kanske inte har fullständig syntaktisk struktur. Personer med schizofreni talar ofta i mindre sofistikerade och kortare meningar och ignorerar syntaktiska fel.

I synnerhet var graden av grammatisk försämring inte enhetlig. Analysen presenterade möjliga undergrupper av patienter med olika nivåer av underskott.

Studien fann också att syntaktiska brister inte var starkt relaterade till den övergripande symtomens svårighetsgrad eller läkemedelsdosering, vilket tyder på att grammatiska försämringar är en karakteristisk egenskap snarare än bara en återspegling av den allmänna sjukdomens svårighetsgrad.

Författarna betonade att syntaktisk funktionsnedsättning bara är en dimension av bredare språkdysfunktion vid schizofreni. Brister i grammatik kan interagera med eller förvärra andra områden som semantik (mening) och pragmatik (kontextuell användning av språk). Till exempel kan minskad produktionslängd och fraskomplexitet hjälpa till att maskera semantisk inkoherens i vissa fall. Även om en förbättrad syntax kan gynna allmän kommunikation, kan vissa språkskillnader fungera som kompenserande eller adaptiva mekanismer.

Den nuvarande litteraturen har begränsningar, inklusive mångfalden av metoder för att bedöma syntax, underrepresentationen av kvinnor och icke-engelsktalande, och sannolikheten att verkliga funktionsnedsättningar kan vara större än uppskattningar från kontrollerade forskningsprover.

Uppsatsen påpekar också att de flesta tillgängliga studier är tvärsnitt, så den verkliga omfattningen av språkstörningar över tid kan underskattas.

Slutsatser

Metaanalysen gav statistiskt signifikanta bevis som kopplade grammatisk försämring till schizofreni. Människor med diagnosen schizofreni har utmaningar att förstå komplex syntax och identifiera fel i meningar.

Framtida forskare behöver undersöka om grammatisk funktionsnedsättning hos personer med schizofreni förekommer oberoende av lexiko-semantiska avvikelser eller som en del av en bredare språkstörning. En riktad intervention med fokus på språkskillnader skulle kunna utvecklas för att förbättra svåra symtom.

Resultaten lyfter också fram potentialen för talbaserad talanalys som ett verktyg för tidig upptäckt och personlig intervention vid schizofreni. Framtida forskning bör omfatta fler olika befolkningsgrupper, undersöka förhållandet mellan olika språkdomäner och ta upp de praktiska konsekvenserna för terapi och dagligt kommunikationsstöd.

Ladda ner din PDF-kopia nu!


Källor:

Journal reference: