Risken för dödlighet ökar med högförädlade livsmedel – enkla kostförändringar kan hjälpa

Risken för dödlighet ökar med högförädlade livsmedel – enkla kostförändringar kan hjälpa

Ny studie visar hur att byta högt bearbetade livsmedel mot minimalt bearbetade livsmedel kan minska risken för dödsfall i allvarliga sjukdomar och lyfter fram den livräddande potentialen med bättre matvanor.

I en nyligen publicerad studie publicerad iThe Lancet Regional Health – EuropeEtt team av forskare undersökte sambandet mellan livsmedelsbearbetning och dödlighet, med fokus på effekterna av högförädlade livsmedel.

Med hjälp av data från en stor europeisk kohort undersökte de hur konsumtionsmönster av bearbetade och obearbetade livsmedel påverkar dödligheten av alla orsaker och specifika orsaker som cirkulationssjukdomar.

bakgrund

Stort geografiskt omfång: Studien analyserade data från över 428 000 deltagare i nio europeiska länder, vilket gör den till en av de största undersökningarna av ultrabearbetade livsmedel och dödlighet hittills.

Kostvanorna i moderna samhällen har förändrats dramatiskt, och i många regioner i världen har högt bearbetade livsmedel ersatt traditionella, minimalt bearbetade livsmedel.

Ultrabearbetade livsmedel står nu för en betydande del av det dagliga energiintaget, särskilt i höginkomstländer, där de står för 25 till 60 % av de totala kalorierna.

Ökande forskning har också visat att dessa livsmedel har negativa hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och för tidig död.

Flera storskaliga studier och metaanalyser har bekräftat dessa samband, men fokus har legat på vanliga dödsorsaker. Effekterna av högt bearbetade livsmedel på andra orsaker såsom: B. Matsmältnings- eller neurodegenerativa sjukdomar är fortfarande lite undersökt.

Vidare har få studier undersökt om att ersätta högförädlade livsmedel med obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel (Nova 1) kan minska dödsrisken.

Att åtgärda dessa luckor är avgörande för att förstå de bredare hälsoeffekterna av att konsumera högt bearbetade livsmedel och fastställa kostriktlinjer för att främja hälsosammare matvanor över hela världen.

Om studien

Alkoholens roll: Känslighetsanalyser fann att alkoholhalten i bearbetade livsmedel (Nova 3) signifikant påverkade dödlighetsassociationer, vilket tyder på behovet av att separera effekterna av alkohol från effekterna av livsmedelsbearbetning.

Den föreliggande studien analyserade data från kohorten European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC), som består av 428 728 deltagare från flera europeiska länder exklusive Grekland på grund av att data inte är tillgängliga.

Deltagarna följdes i genomsnitt 15,9 år. Under denna tid samlades detaljerad information om faktorer som kostintag, dödlighet och hälsoresultat.

Studien uteslöt personer som hade diagnostiserats med cancer, hjärt-kärlsjukdom, stroke, angina eller diabetes vid baslinjen för att minimera omvänd kausalitet.

Kostintaget utvärderades med hjälp av validerade frågeformulär för matfrekvens som var skräddarsydda för varje land. Livsmedel klassificerades i fyra grupper utifrån Novas klassificeringssystem, nämligen minimalt bearbetade eller obearbetade livsmedel, bearbetade kulinariska ingredienser, bearbetade livsmedel och högt bearbetade livsmedel. Analysen tog också hänsyn till faktorer som varje livsmedelsgrupps procentuella bidrag till det totala energiintaget.

Teamet hämtade dödlighetsdata, inklusive dödsorsaker, från nationella register och kodade dem enligt International Classification of Diseases (ICD-10).

De primära effektmåtten som analyserades var dödlighet av alla orsaker och specifika orsaker, inklusive cirkulationssjukdomar, cancer, matsmältningssjukdomar, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Statistiska metoder som Cox proportional hazards regressionsmodeller har använts för att bedöma sambanden mellan livsmedelsförädlingsnivåer och dödlighet. Substitutionsmodellerna utvecklades för att utvärdera effekten av att ersätta 10 % av högbearbetad matkonsumtion med obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel samtidigt som det totala energiintaget hålls konstant.

Modellerna justerades för variabler som ålder, kön, utbildning, civilstånd, fysisk aktivitet, rökvanor, alkoholkonsumtion och efterlevnad av en medelhavsdiet.

Dessutom gjordes känslighetsanalyser, inklusive uteslutning av dödsfall inom två år efter rekrytering och omkalibrering av livsmedelsklassificeringar för att säkerställa robusthet.

Resultat

Länkar mellan nya sjukdomar: Medan tidigare studier har fokuserat på cancer och hjärt-kärlsjukdomar, avslöjade denna studie signifikanta samband mellan konsumtion av högt bearbetade livsmedel och dödlighet i matsmältningssjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Resultaten tyder på att högre konsumtion av högförädlade livsmedel är förknippade med en ökad risk för dödlighet av alla orsaker och specifika orsaker.

Att notera var ökat intag av högförädlade livsmedel signifikant associerat med högre dödlighet i cirkulationssjukdomar, inklusive ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulär sjukdom, såväl som matsmältningssjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Med varje standardavvikelseökning i andelen högförädlade livsmedel som konsumeras, observerade forskare att risken för cirkulationssjukdomsrelaterade dödsfall ökade med 9 % (HR: 1,09, 95 % KI: 1,07-1,12), medan matsmältningssjukdomsrelaterad dödlighet ökade med 12 % (HR: 1,09: 1,09 CI: 1,02).

Dessutom observerades en 23 % ökad risk (HR: 1,23, 95 % CI: 1,06-1,42) för dödsfall på grund av Parkinsons sjukdom. Studien fann dock inga signifikanta samband (HR: 1,00) mellan konsumtion av högt bearbetade livsmedel och dödlighet i cancer eller Alzheimers sjukdom.

Forskare undersökte också effekterna av kostsubstitution och fann att att ersätta bara 10 % av högt bearbetade livsmedel med minimalt bearbetade eller obearbetade livsmedel var associerat med en signifikant minskning av dödlighetsrisken.

Specifikt minskade sådana substitutioner risken för dödlighet av alla orsaker och död i cirkulations- och matsmältningssjukdomar med 6 till 9 %, beroende på vilken livsmedelsgrupp som ersattes.

Dessa resultat belyser den potentiella fördelen med näringsinsatser som syftar till att minska konsumtionen av högförädlade livsmedel.

Slutsatser

Sammanfattningsvis lyfte studien fram det starka sambandet mellan konsumtion av högförädlade livsmedel och dödlighet, särskilt från cirkulations- och matsmältningssjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Resultaten tyder också på att kostrekommendationer som främjar obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel avsevärt kan minska risken för dödlighet.

Dessa resultat lyfter fram vikten av kostvanor för folkhälsan och ger bevis för interventioner för att minska intaget av högt bearbetade livsmedel över hela världen. Författarna noterade också att begränsningar som eventuell felklassificering i livsmedelskategorisering och förändringar i kostbeteende under uppföljning kan leda till en underskattning av de observerade sambanden.

Källor: